Migrationsverket hade fram till juni 2016 omfattande beredskapsplaner för att kunna ta emot samma stora antal flyktingar som under de mest intensiva veckorna hösten 2015. Även vi var beredda. Vad hade hänt om scenariot blivit verklighet? , skriver Michael Ivarson.
Migrationsverket hade fram till juni 2016 omfattande beredskapsplaner för att kunna ta emot samma stora antal flyktingar som under de mest intensiva veckorna hösten 2015. Även vi var beredda. Vad hade hänt om scenariot blivit verklighet? , skriver Michael Ivarson.

Beslut i kris fattas inte med facit i hand

”Inkompetens”, ”Grovt slöseri med skattemedel!” Göteborg har fått hård kritik för att ha köpt boendeplatser för ensamkommande barn som sedan stod tomma när flyktingströmmen avtog. Men beslut måste bedömas utifrån förutsättningarna när de fattades – inte med facit i hand. Vi följde hela tiden Migrationsverkets prognoser och riskbedömningar, skriver Michael Ivarson, Social resursförvaltning.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

De första tecknen kom sommaren 2015. Personalen larmade ”Det här håller inte! Det finns inte plats för alla barn som kommer!” Vi var flera som fick rycka in på semestern för att snabbt öppna nya boenden. Förhoppningen var att trycket skulle avta i augusti som det gjort tidigare somrar.

Hösten och vintern 2015 hanterade vi sedan den största flyktingkrisen i modern tid. Vi lyckades ge 5 000 barn som kom till Göteborg ett värdigt mottagande. Forskning visar att den första tidens bemötande är avgörande för hur det går för dem senare i livet.

5 000 barn plus personal

ANNONS

Alla vet att Göteborg har akut bostadsbrist så var placerar man 5 000 barn plus personal? Ett kort tag fungerar det med gymnastiksalar men inte i längden. Hösten 2015 rycktes personal från ordinarie arbetsuppgifter för att klara uppdraget, drygt 500 medarbetare rekryterades in och hela staden kom snabbt i ett ansträngt läge.

Hösten 2015 meddelade Migrationsverket att Göteborg skulle förbereda sig på att långvarigt ta emot 1 500 ensamkommande barn under 2016. Utöver det skulle vi som ankomstkommun ordna boende för ytterligare tusentals barn som vistades här i väntan på placering i annan kommun.

Staden hade alltså akut behov av både lokaler och personal – precis det som privata aktörer kunde erbjuda. Vid denna tid var det säljarens marknad. Kommuner slogs om platserna och privata aktörer investerade för att möta efterfrågan. De avtal vi tecknade liknade de flesta andra kommuners.

Mycket var osäkert

I november 2015 började regeringen vidta åtgärder för att minska flyktingströmmen, då var de flesta boendeavtal redan tecknade. Därefter infördes ett antal lagar och regler som bidrog till att kraftigt minska inströmningen.

Med början i december drog Göteborg ner ankomstplatserna. Men mycket var osäkert, gränskontrollerna omprövades varje månad under våren 2016. Dessutom behövdes en beredskap för att gränserna skulle öppnas i juli eftersom EU-regler förbjuder ett land att stänga sina gränser mer än sex månader i sträck.

ANNONS

Först i juni fattade regeringen beslut om att man inte skulle öppna gränserna under två veckor i juli. Om så skett var Migrationsverkets bedömning att det fanns upp till 300 000 flyktingar i Tyskland som inte registrerat sig som asylsökande där. Migrationsverket hade fram till dess omfattande beredskapsplaner för att kunna ta emot samma stora antal som under de mest intensiva veckorna hösten 2015. Även vi var beredda. Vad hade hänt om scenariot blivit verklighet? Skulle dessa människor sova på Göteborgs gator? Visa av erfarenheten under hösten 2015 ville vi inte ta risken.

Eftersom Göteborg var ankomstkommun var vi tvungna att ha en beredskap med platser. När flyktingströmmen snabbt avtog fick vi en period av tomma platser trots att avtal sades upp.

Dålig jämförelse

Det har gjorts jämförelser med Malmö och anledningen till att Göteborg har mycket högre tomkostnader är följande: Malmö har varit ankomstkommun sedan 2006 och har lång erfarenhet på området, vi blev det 2015. Malmö hade också många lediga lokaler som kunde användas i mottagandet. Dessutom hade Migrationsverket bestämt att Malmö bara behövde ta emot 200 anvisade barn 2016 jämfört med 900 för Göteborg.

Många boenden får nu avvecklas, en svår process för personal och inte minst för barnen varav många ska flytta eller utvisas. Migrationsverket kan konstatera att det i oktober 2016 aldrig kommit så många flyktingar till Italien på en månad. Om dessa människor tar sig till Sverige vet vi inte i dag.

ANNONS

Social resursförvaltning ska självklart lära av erfarenheter och misstag men i akuta och kritiska lägen måste man våga fatta svåra beslut. Det görs inte med facit i hand.

Michael Ivarson

direktör Social resursförvaltning med ledning, Göteborgs stad

Bakgrund:

De tomma boendeplatserna för ensamkommande barn har kostat Göteborg 175 miljoner kronor fram till november 2016.

ANNONS