Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Paulina Neuding

Behövs etniska grindvakter?

Grindvakter från andra kulturer är ett fenomen på tillväxt runt om i Sverige. Ingen tycks dock reflektera över vad det vill säga att hotfulla ungdomar uppfattar en tillsägelse som mer legitim om den kommer från en ”kulturlots” ur samma etniska grupp, snarare än en svensk bibliotekarie eller badvakt.
Paulina Neuding, journalist och jurist

”Nu kommer en del gäster fram till mig och frågar saker och då kan jag förklara på deras språk. Förut kanske de blev arga när de inte förstod varför de måste göra vissa saker.”

Det berättar en kvinna som arbetar som ”språkresurs” på badhuset i Avesta för Avesta Tidning 2015. Bara två månader senare meddelar kommunen att man måste anställa ytterligare en språkresurs för att komma tillrätta med ”stök och kulturkrockar” på badet.

Det har blivit allt vanligare att offentliga institutioner gör som badhuset i Avesta, och rekryterar representanter för minoritetsgrupper för att stävja stök och hotfull stämning. SVT rapporterade i veckan att biblioteket i Åmål vill anlita ”någon form av värdar som kan rekryteras bland invandrargrupper”, motsvarande de ”kulturlotsar” som finns på bibliotek i problemtyngda stadsdelar i Malmö. Orsaken är att biblioteket har fått problem av ett slag som vid det här laget är välkänt: Hotfulla gäng har tvingat biblioteket att minska öppettiderna, utrusta personalen med larm och anlita ordningsvakter. Ungdomar har bland annat hotat tjejer och måttat sparkar mot personalen.

I Borlänge har äldre män från somaliska PRO tidigare åkt med bussarna för att hålla ordning på aggressiva ungdomar. Sjukhus har anlitat ”språkresurser” av samma skäl.

På så vis görs ordningen i gemensamma rum beroende av grindvakter från andra kulturer. Ingen tycks reflektera över vad det vill säga att ungdomsgäng uppfattar en tillsägelse som mer legitim eller viktigare om den kommer från en ”kulturlots” ur samma etniska grupp, snarare än en svensk bibliotekarie. Eller vad det är som gör att äldre somaliska män anses äga en annan auktoritet än en svensk busschaufför.

Genom att anlita grindvakter utifrån etnisk, religiös eller klantillhörighet erkänner det svenska samhället strukturer som tidigare varit främmande för oss. Och man sanktionerar föreställningen att en svensk akutsjuksköterska kan behöva tolkas av en ”språkresurs” ur en annan kultursfär för att skyddas från hot och våld.

Ett annat förhållningssätt vore att stenhårt kräva efterlevnad av det svenska samhällets regler. Gängvåldet och terrorn må vara de allvarligaste uttrycken för misslyckad integration i Sverige. Men för de flesta av oss är det till vardags, på badhuset eller biblioteket, som man påminns om att samexistensen i det mångkulturella Sverige inte fungerar som den ska. Det handlar om små förskjutningar, som det ännu inte finns något språk eller någon berättelse om i det offentliga samtalet. Det ska inte tolkas som att problemet går människor förbi.

 

Paulina Neuding

journalist och jurist

skriver om politiken utifrån ett borgerligt perspektiv

Se mer från - Debatt: Debattkrönika
Mest läst