Begreppet korruption finns inte i svensk lag

Debatten om korruptionen i Göteborg har genererat ett genmäle från Social resursförvaltning i Göteborgs stad. Och ett förtydligande från Inga-Britt Ahlenius, Trancparency International Sverige.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Genmäle

Korruptionen i Göteborg, 22/2

Inga-Britt Ahlenius skriver att ”De korruptionsaffärer som avslöjats de senaste månaderna – korruption i upphandling av asylboenden ...” tyder på att Göteborgs arbete mot korruption inte varit framgångsrikt.

Vi i Social resursförvaltning arbetade under flyktingkrisen bland annat med upphandling av asylboenden. Uppdrag Granskning visade i november 2016 ett program om dessa upphandlingar där vår förvaltning och även Inga-Britt Ahlenius medverkade. I programmet framställdes två av förvaltningens chefer som korrupta.

Riksenheten mot korruption har därefter utrett frågan och det finns inget som tyder på mutbrott eller någon annan form av korruption när det gäller ovanstående upphandlingar. Förundersökningen är nedlagd. Det vore därför bra om debattörer tar hänsyn till denna fakta framöver.

ANNONS

Ulla-Carin Moberg

kommunikationschef Social resursförvaltning Göteborgs stad

SVAR: Det är en vanlig missuppfattning i Sverige att korruption enbart handlar om mutor. Korruption definieras som missbruk av förtroendeställning, för egen vinning eller vänner och bekanta. Det är alltså ett samlingsbegrepp för olika klandervärda handlingar. Några är olagliga enligt brottsbalken, andra innebär överträdelser av andra regelverk och är oetiska, omoraliska, olämpliga. Begreppet korruption finns inte i svensk lagstiftning.

Korruption måste därför anhängiggöras under olika rubriker i strafflagen, som till exempel trolöshet mot huvudman, bedrägeri, muta.

Att en handling inte är muta betyder alltså inte att det inte är korruption. Och utanför strafflagen är det en ledningsfråga att anhängiggöra begreppet missbruk av förtroendeställning, det vill säga korruption.

För övrigt är det väl sannolikt att inte heller korruptionen i Göteborg kommuns bilservicebolag är just muta. Att det inte är muta betyder alltså inte att det är okej.

Till slut vill jag säga att det ter sig bekymmersamt om olika förtroendemissbruk anhängiggörs enligt strafflagen och att om strafflagens krav på uppsåt och vinning inte uppfylls då säga att allt är i sin ordning! Så är det förstås inte. I kommunens internkontrollsystem måste finnas etiska regler, regler om bisysslor, om anställningsprocedurer, om karenstider etcetera. Samt en ledning som ställer folk till ansvar.

ANNONS

Inga-Britt Ahlenius

ledamot i styrelsen för Transparency International Sverige och tidigare chef för Riksrevisionsverket, RRV

ANNONS