Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Facebook webb

Barn borde få synas och höras fritt – även på nätet

Sverige kommer att vara tvunget att införa en åldersgräns på internet. Den kommer att slå hårt mot unga. De behöver få ha en egen röst – även på nätet, skriver Maja Hurtigh, Unga Journalister.
Maja Hurtigh, styrelseledamot
Unga Journalister

I april 2017 antog EU den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som innebär att Sverige kommer att vara tvunget att införa en åldersgräns på internet. Med den lagen kan barn och unga under 16 år att behöva målsmans tillstånd för att kunna registrera sig på hemsidor som lagrar personuppgifter, såsom i exempelvis sociala medier. Nu i dagarna presenterar regeringen en utredning med förslag på hur den svenska lagstiftningen ska anpassas till den nya förordningen.

Främsta nyhetskällan

Enligt Internetstiftelsen i Sverige spenderar unga upp emot 40 timmar i veckan på internet och anger Facebook som sin främsta nyhetskälla. Statens offentliga utredning Ungas delaktighet och inflytande visar att sociala medier används av unga i sammanhang som främjar deras politiska engagemang. Ungas användning av sociala medier kan med andra ord öka chansen för dem att komma i kontakt med politiska frågor och diskussioner. De kan inspireras till framtida deltagande i offentliga politiska sammanhang och användningen kan främja ett demokratiskt engagemang.

Statens demokratiutredning från 2014 visar att den som deltar i demokratin – och därigenom kan utöva inflytande – också kan känna en större delaktighet i samhället. Att ta bort en central möjlighet för unga att komma i kontakt med demokratifrågor menar jag därmed är något som i negativ bemärkelse kan påverka ungas möjlighet till att överhuvudtaget känna en gemenskap och delaktighet i samhället. Föreställ dig det utanförskap som kan skapas för dem som inte får tillåtelse av målsman att vistas på sociala nätverk.

Fara för demokratin

Av 4 614 artiklar så fick unga upp till 25 år endast komma till tals i 4,4 procent av fallen, i Ung Media Sveriges och Svenska Journalistförbundets gemensamma utredning Unga i Medier. När vuxna inte lyfter ungas röster i medier, parallellt med att unga nu själva inte får hävda sig, vad kommer då hända med samhället? Kommer unga verkligen kunna känna sig sedda och hörda? Kommer de kunna intressera sig och ens förstå nyttan med demokrati i samhället?

Bara det faktum att unga knappt kommer till tals i medier, och att frågan om ungas tillåtelse till närvaro på sociala medier knappt har synts till på dagordningen, menar jag tydligt visar att unga ändå behöver få ha en egen röst – och då även på nätet. Demokrati och yttrandefrihet bör finnas till för alla. Även barn borde få synas och höras.

Maja Hurtigh

styrelseledamot

Unga Journalister

Mest läst