Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
sdlsxd9b2db-nh

Bör finnas alternativ vid depression och ångest

Vi är tydliga med att det bör finnas andra alternativ för behandling av psykisk sjukdom än de som får starkare rekommendation i våra uppdaterade riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom, skriver Arvid Widenlou Nordmark och Lars-Torsten Larsson, Socialstyrelsen.

Replik

Psykvården, 1/3

Depression och ångestsyndrom tillhör de stora folksjukdomarna och den psykiska ohälsan ökar. Man beräknar att upp till 25 procent av alla kvinnor och upp till 15 procent av alla män någon gång under livet får en depression. För ångestsyndrom gäller ungefär samma förhållande.

Vården står inför stora utmaningarna. Tillgången till psykologisk behandling motsvarar inte behoven och måste öka. Det gäller särskilt inom primärvården. Personer som inte får rätt behandling i tid riskerar försämrad funktionsförmåga, långvarig sjukdom och återinsjuknande.

Det framgår av Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom som just nu är ute på remiss. Helena Björck och Katarina Cederin skrev häromdagen på GP Debatt att ”möjligheten till individanpassad behandling inskränks när Socialstyrelsen föreslår nya riktlinjer för behandling av depression och ångest”.

Ökad tillgång till terapi

Vi beklagar att våra riktlinjer uppfattas så eftersom vår ambition snarare har varit att rekommendera ökad tillgång till terapi och annan behandling vid psykisk ohälsa. Individanpassad behandling är viktigt. I vårdpersonalens möte med den enskilda patienten måste behandlingen anpassas individuellt – patientlagen är mycket tydlig på den punkten.

Men de nationella riktlinjerna lämnar inga rekommendationer på individnivå, utan på övergripande patientgruppsnivå. Behandlingar som enligt forskningen bidrar med stor nytta får en starkare rekommendation. Det är fallet med kognitiv beteendeterapi, KBT, som visat sig vara den effektivaste formen av terapi för de flesta med lindrig eller medelsvår depression. För de flesta, inte alla. På gruppnivå, inte i det enskilda mötet.

Att det bör finnas andra alternativ är vi tydliga med. Utöver KBT lyfter riktlinjerna fram interpersonell terapi, IPT och psykodynamisk terapi, PDT, men med en svagare rekommendation eftersom forskningsstödet för att det ger nytta för patienten inte är lika starkt.

Ökad tillgång till en god och jämlik vård av hög kvalitet är målet. Om nationella riktlinjer inte visade på nyttan med olika åtgärder, utifrån bästa tillgängliga kunskap, skulle de inte fylla sin funktion som vägledning för vårdens beslutsfattare.

Vi tar tacksamt emot synpunkter på förslaget fram till den 31 mars. Slutversionen kommer hösten 2017.

Arvid Widenlou Nordmark

enhetschef nationella riktlinjer Socialstyrelsen

Lars-Torsten Larsson

avdelningschef kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen

Se mer från - Debatt: Psykvården
Mest läst