Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Modersmål collage
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund och Kurdo Baksi, författare och journalist.

Bättre svenska med modersmål i skolan

Den främsta fördelen med att satsa på modersmålsundervisningen är att det blir lättare för eleverna att lära sig svenska. Det är alltså inte i stället, utan både och som gäller, skriver Åsa Fahlén, LR och Kurdo Baksi.

Slutreplik

Integrationen, 30/10 och 3/11

Det finns en felaktig föreställning om att barn borde försöka hålla sig till ett språk, eller att föräldrar inte borde tala flera språk med barnen. Utifrån en sådan föreställning finns det personer som ifrågasätter modersmålsundervisning (det som tidigare kallades hemspråksundervisning) och som uppmuntrar barn och föräldrar att hålla sig till ett språk.

I en replik på vårt inlägg om modersmålets betydelse i svenska skolan hävdar riksdagsledamöterna Stefan Jakobsson (SD) och Robert Stenkvist (SD) att de nyanlända eleverna bättre lär sig svenska genom att sättas i klasser med andra nyanlända. De ser en motsättning mellan att lära sig svenska och lära sig andra språk.

Stöd i forskningen

Vi kan konstatera att de tycker, medan vår hållning har stöd i forskningen. Den främsta fördelen med att satsa på modersmålsundervisningen är att det blir lättare för eleverna att lära sig svenska. Det är alltså inte i stället, utan både och som gäller. En förstärkt modersmålsundervisning förbättrar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig svenska.

Forskningen har även visat att flerspråkighet är bra både för individen och för samhället. För individen finns det många fördelar med att kunna kommunicera på olika språk. Flerspråkighet är bra för kreativiteten och för hjärnan.

Fler språk en tillgång

Utvecklingen i dagens globaliserade värld gör att det inte passar med en begränsande enspråkig norm. I  dag används många språk av elever i de flesta svenska skolor. Vi behöver fler personer med bred språklig och kulturell kompetens. Och i en global arbetsmarknad blir språk en tillgång som kan avgöra om man får ett visst jobb, eller inte.

I grunden ligger här olika inställning till värdet av språk. Vi menar att man bör se kunskaperna i andra språk, inte som något som gör människor annorlunda än ”oss andra”, utan som en tillgång som vi alla kan ha nytta av. Modersmålsundervisningen riktas till de elever som faktiskt har fått en grund i språket hemifrån. Det behövs rejäla satsningar, så att eleverna får ett akademiskt eller professionellt användbart språk, och inte bara ett redskap att prata med släkten på.

När Jakobsson och Stenkvist menar att man ska lära nyanlända elever ”svenska i stället”, så menar vi att med bra kunskaper i modersmålet blir det lättare för eleverna att lära sig svenska. Målet är givetvis att alla ska få möjlighet att lära sig bra svenska.

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas Riksförbund

Kurdo Baksi

författare och journalist

Se mer från - Debatt: Integrationen
Mest läst