Av påhittade skäl som trotsar all logik, försöker Göteborgs universitet (och det är inte första gången) att göra sig av med ämnet italienska. Ett beslut i denna riktning fattades av humanistiska fakulteten 20 juni och såvitt man vet har rektorn ännu inte ingripit.

I några intervjuer har fakultetens dekan hänvisat just till rektorn och förklarat att beslutet om nedläggningen av undervisningen i italienska är resultatet av det uppdrag som fakulteten fått av rektorn för att hitta svaga ämnen som kunde vara föremål för besparingar.

Detta uppdrag lär ha tagit två år och långa utredningar och till slut har berget fött en mus, det vill säga nedläggningen av ett enda ämne (av fakultetens ca 40) med en besparing motsvarande ca 0,7 procent av fakultetens budget för 2012! Redan detta skulle räcka för att visa ärendets absurda sidor.

Humanistiska fakulteten får av staten drygt 320 miljoner kronor under 2012 för att bära sina kostnader. Av fakultetens budget framgår att till exempel historia kostar 19,5 miljoner, arkeologi 14,4 miljoner, filosofi 10,8 miljoner, etcetera. Språken kostar sammanlagt 71,6 miljoner.

Språk med varierande kostnader

Ett dussin språk ingår i utbudet med varierande kostnader: franska kostar 9,8 miljoner, spanska 8,8 miljoner, japanska 7,2 miljoner, arabiska 3,2 miljoner, latin 2,7 miljoner, etcetera. Italienska kostar 2,5 miljoner, det vill säga mindre än nästan alla andra språk.

Även om man räknar endast språkens budget, innebär den brutala nedläggningen av ett enda språk (som skulle betala för alla) en besparing på ca 3 procent medan den praktiska och kulturella förlusten skulle bli enorm.

Det är överflödigt att ännu en gång redovisa vad Italien betyder för världens historia och kultur. Det är inte heller nödvändigt att påminna om Italien som storartat turistland med dess otaliga kulturstäder. Låt oss i stället bara titta på vissa pragmatiska aspekter.

Italien är sedan länge ett av världens åtta rikaste och mest industrialiserade länder (G8), och står ensamt för 2,3 procent av världens sammanlagda BNP (Tyskland 4,0 procent, Frankrike 2,9 procent).

Som sådant är Italien en formidabel handelspartner för Sverige som nyligen storsatsat där bland annat med Ikea. Som bekant är italienarna bland de européer som har svårast för att kommunicera på främmande språk och kunskaperna i italienska är fundamentala om man vill etablera goda affärsförbindelser med landet.

Undervisningen i italienska vid Göteborgs universitet har funnits sedan 1931 och antalet studenter har tiodubblats från 1970 tills i dag. En eventuell nedläggning av italienska i Göteborg skulle innebära en omöjlighet att studera ämnet på universitetsnivå i hela västra Sverige.

Kompetensen finns

Utöver besparingen har dekanen angivit som skäl för nedläggningen att italienska saknar tillräcklig kompetens eftersom de två anställda lektorerna inte har docentkompetens. Även detta argument är otillräckligt. Italienska har haft docentkompetens praktiskt taget oavbrutet - 1982-2012 och 2009-2012 - och även professorskompetens.

Ämnets vetenskapliga produktion har under de senaste tio åren vida överskridit produktionen av betydligt dyrare språkämnen som franska och spanska, vilket inneburit en ekonomisk vinst för fakulteten. En av de två lektorerna står just nu i begrepp att lämna in sin ansökan för att få docentkompetens. Dessutom finns vid fakulteten en professor i romanska språk som kan garantera den erforderliga vetenskapliga kompetensen för italienska.

Låt oss hoppas att rektorn, som högsta ansvarig för universitet, snarast vill utreda detta ärende och vidta lämpliga åtgärder för att undvika ett kulturens självmord.

Enrico Tiozzo

professor emeritus i italienska vid Göteborgs universitet