Sverige har utan tvekan goda förutsättningar att vara en stark aktör inom forskning och utveckling. Det framförs också ofta av ansvarig minister Jan Björklund (FP) som gärna lyfter fram enskilda forskningssatsningar som Science for Life Lab, MaxIV, ESS och registerforskning. Men lokala aktiviteter räcker inte för att säkra Sveriges framtid som forskarnation.

Vad krävs då för att AstraZeneca vid sitt nästa strategiska beslut om tre-fyra år fortsatt ska vilja satsa i Sverige? Det finns bara ett svar på den frågan – leverans. Mölndal, den av AstraZenecas forskningsanläggningar som fått fortsatt förtroende, har historiskt tagit fram produkter med stor betydelse för miljontals människor världen över. Losec, Seloken och Nexium är några exempel.

Premiera fri forskning

Kan Mölndal fortsätta att leverera nya och revolutionerande läkemedel, kommer man att få ökad betydelse inom AstraZeneca. Det innebär även ökad synlighet inom den globala läkemedelsindustrin, vilket är viktigt även för Sverige som forskningsnation.

I den nya globala konkurrensen gäller det att vara medveten om vad som driver företagen, i det här fallet läkemedelsföretagen, när de utformar sina forskningsstrategier och väljer etableringsort. Det handlar främst om närhet till universitet och högskolor, bra samverkan med hälso- och sjukvården, möjligheter att bedriva klinisk forskning, tillgång till patienter för att kunna testa forskningsresultat och tillträde till kvalitetsregister för att kunna följa individers hälsoutveckling.

Avgörande för att Sverige ska ha en chans i det globala kunskapsracet är också att fri forskning premieras inom grundläggande såväl som tillämpade områden och att trenden mot alltmer styrd forskning bryts. Det är viktigt för universiteten där den fria forskningen utförs. Det är även en förutsättning för att forskningsintensiva företag som AstraZeneca fortsatt ska kunna utvecklas i Sverige.

Life Science

Men viktigast av allt för att läkemedelsbranschen ska klara de stora omställningar som fortsatt kommer att ske, är att Sverige nu vinnlägger sig om att inte bara skapa förutsättningar för forskning i allmänhet utan för Life Science i synnerhet. Det förutsätter en långsiktigt hållbar strategi som utgår från Sverige som en samlad resurs, byggd på nationellt samarbete mellan starka noder kopplade till universiteten.

Berörda aktörer i Göteborg och Västra Götaland har påbörjat ett sådant arbete genom att tillsammans med andra regionala aktörer formulera en nationell forsknings och innovationsagenda för Life Science. Vi hoppas nu att även regeringen ska tycka att en sådan strategi är en nödvändighet om Sverige ska ha en chans att bli en stark spelare på den internationella Life Science arenan.

Pam Fredman

rektor Göteborgs universitet

Karin Markides

rektor Chalmers Tekniska Högskola

Gert-Inge Andersson (S)

ordförande regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen

Anneli Hulthén (S)

ordförande Göteborgs kommunstyrelse