Föräldrar i Lerums Kommun (FILK) är en av landets två kommunövergripande föräldraföreningar, öppen för föräldrar i hela kommunen. Vi fortsätter vårt arbete bland annat för en större satsning på skolan och vill vara en aktiv part i Lerums skolutveckling. Bakgrunden till att FILK bildades under valåret 2010 var bland annat att Lerums kommun då hade landets näst lägsta lärartäthet (plats 289 av 290 uppmätta kommuner – i dag plats 254 av 290 svenska kommuner) och en av landets lägsta elevpengar.

Sedan start har FILK fört en dialog med styrande politiker, med moderat majoritet, kring frågan om ökade resurser till skolan. Vi har enträget fört fram att de knappa resurserna på kort och lång sikt påverkar elevernas resultat negativt och skapar en orimlig arbetssituation för de duktiga Lerumslärarna, vilket i förlängningen påverkar våra barns lärande och de psykosociala relationerna i skolan.

Viktig roll

Med rimliga resurser och en lärartäthet i nivå med riksgenomsnittet skulle våra Lerumselever på allvar kunna nå sin potential. Samtidigt är vi medvetna om att hög lärartäthet och mindre klasstorlekar i sig inte är någon garanti för goda skolresultat, men menar att förutsatt att det goda lärandet är för handen (rätt återkoppling till elev, pedagogisk skicklighet och lärarkompetens, backning från hemmiljö, lugn och studiero) spelar de ekonomiska resurserna till skolan, helt självklart, en viktig roll för lärandet och resultaten.

Allianspolitikerna har å sin sida målmedvetet hävdat att sambandet mellan resultat och resurser är svaga om de ens finns; och så länge resultaten står sig är den låga resursnivån i sig inget bekymmer.

Vad säger forskningen?

Det finns forskning som avvisar respektive bekräftar klasstorlekens och lärartäthetens betydelse för studieresultaten. Till de förstnämnda hör bland andra professor John Hattie, Nya Zeeland, som med sin studie Visible learning under senare tid fått mycket starkt genomslag i den pedagogiska debatten i Sverige. Hattie menar bland annat att faktorer som lärarens pedagogiska skicklighet och förmåga till återkoppling till eleven har större betydelse än resurser och lärartäthet, som tillmäts blygsam betydelse.

En motstående fallang anser, tvärtom, att det visst finns sådana samband. Bland andra professor Jan-Eric Gustafsson, pedagogen, Göteborgs universitet, menar att klasstorlek har betydelse för studieresultaten, särskilt hos de yngre barnen och särskilt för elever från mindre studievana hemmiljöer. Detta har han bland annat visat i en omfattande kunskapsöversikt som publicerades 2009 (Vad påverkar resultaten i svensk grundskola). Vidare har professorn i nationalekonomi vid Stockholms universitet, Peter Fredriksson tillsammans med Björn Öckert inom ramen för IFAU under förvåren publicerat rapporten Långsiktiga effekter av mindre klasser. Forskarna har studerat de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurs 4-6 och bland annat kommit fram till att mindre klasser förbättrar elevernas kognitiva och icke kognitiva förmågor vid 13 års ålder, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder. FILK hoppas att denna forskningsnyhet blir en ögonöppnare för skolanordnare och politiker.

Barnens verklighet först

Det är uppenbart att olika parter, skolanordnare (politiker) och brukare (elever och föräldrar) väljer att förhålla sig till och använda forskningsresultat på olika sätt. Men hur intressant och vägledande än forskning kan vara, också för oss föräldrar, kommer våra barns verklighet i skolan alltid att ha försteg framför forskningsresultaten; vi föräldrar utgår alltid i första hand från det vi ser och upplever i våra barns skolor; hur lärandet fungerar, hur våra barn mår och får utrymme att bli sedda och hörda, hur lärarna klarar att axla sitt uppdrag.

En låg personaltäthet, som i vår kommun, (i ett sammanhang av slimmad skolbudget överlag) betyder sammanfattningsvis inte bara äventyrade studieresultat, utan färre ögon som ser, färre händer som hjälper, mindre utrymme för stöd, stimulans och vägledning. Dessa aspekter är vidare inte minst viktiga ur perspektivet mobbning och annan kränkande behandling.

Tänk långsiktigt kring skolan

Vi uppmanar våra politiker i Lerum, liksom på andra platser i landet, att tänka långsiktigt kring skolan så att skollagens stipulerande om att alla barn har rätt att nå sin potential inte stannar vid ett på innehåll tömt lagrum.

Ludvig Sandberg

ordförande FILK

Anders Dahlberg

Marie Jörgensen Pesch

ledamöter FILK