Göteborgs kommun har steg för steg flyttat över kommunal verksamhet till olika bolag.

Sedan 1980-talet har kommunala förvaltningar ombildats till bolag. 20 år med ett Socialdemokratiskt styre har skapat en egen tradition. Gatukontoret har blivit Göteborgs Gatu AB, Energiverken blev Göteborg Energi AB, Spårvägen blev Göteborgs Spårvägar AB och så vidare. Argumentet har, helt enligt regelboken, varit att avgränsa den kommersiella verksamheten från den skattefinansierade, att möjliggöra ett marknadsmässigt beteende i en konkurrensutsatt situation samt att tydliggöra styrelsernas strikta ansvar och befogenhet enligt aktiebolagslagen.

Enligt bokslutet för 2009 har de kommunala bolagen i Göteborg tillgångar för cirka 65 miljarder kronor. Resultatet uppgick till nästan 1 miljard kronor. Antalet bolag uppgick till 140 stycken och antalet anställda var cirka 9 400 personer. Offentlig sektor säljer årligen varor och tjänster i konkurrens med privata aktörer för flera hundra miljarder kronor. Här har det blivit fel och gått över styr.

En rad oönskade effekter

Vi menar att offentlig sektor ska ägna sig åt myndighetsutövning och inte åt kommersiell verksamhet, kommunen ska inte syssla med sådant som privata företag kan göra lika bra eller bättre. Ska kommunen driva bolag ska motivet vara samhällsnytta.

Det ökade antalet kommunala bolag har fått flera oönskade effekter.

• När insynen från medborgarna minskar hotas demokratin.

• Kommunala bolag riskerar att bedriva illojal konkurrens genom exempelvis underprissättning med stöd av skattepengar. Dessa bolag konkurrerar med privata aktörer och säljer varor och tjänster i andra kommuner än sin egen. Ett exempel är det kommunala bolaget Renova som i sin iver att expandera köper upp privata bolag. Dessutom säljer man renhållningstjänster i andra kommuner till lägre pris och slår ut lokala leverantörer.

• Om kommunens bolag går med underskott är risken stor att skattebetalarna i slutänden får skjuta till kapital. Att driva affärsverksamhet innebär ett risktagande. Det är ägaren, det vill säga skattebetalaren som i slutänden får stå för notan, vilket i praktiken gör medborgaren till en ofrivillig riskkapitalist.

• Styrelserna i de kommunala bolagen bemannas med människor som är valda för att bedriva politik, i stället för personer rekryterade utifrån specifik kompetens. Ett exempel är koncernen Förvaltnings AB Framtiden. Här är samtliga ledamöter politiskt tillsatta. I denna koncern ingår Poseidon, Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder, Göteborgs Lokaler, Parkeringsbolaget, Egnahemsbolaget, Störningsjouren och Scandinavium.

Tiden inne för en översyn

Anders Flanking (C) föreslog år 2009 i en motion en organisatorisk översyn av den kommunala bolagsstrukturen. I motionen konstateras att Göteborgs stad har ett stort antal bolag och syftet var att få tydliggjort vilka bolag som även framöver bör vara kommunalt ägda. Motionen avslogs då, men nu är tiden inne för kommunen att se över bolagsfloran. Vi förordar att man i samband med denna översyn också prövar huruvida politiker faktiskt ska sitta i de kommunala bolagens styrelser.

För ett antal år sedan arbetade Lars Dahlström för industridepartementet i Tanzania, Under departementet låg då de statliga företagen och politikerna på departementet delade ut styrelseplatser till varandra. Det ansågs odemokratiskt och bidrog till en betydande svågerpolitik som blev tydlig när företagen privatiserades.

Det behöver inte vara så att det i Göteborg finns en medveten vänskapskorruption, men bara möjligheten driver myten om Goa Gubbar och företeelsen som sådan skapar forum och resurser för en dold agenda.

Förutom risken med vänskapskorruption och begränsad transparens får företagen inte den kompetens i styrelsen som behövs. Dessutom finns risken att systemet driver fram nya onödiga kommunala bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med andra företag. Detta hindrar framväxten av privata alternativ.

Direkt koppling till samhällsnytta

De bolag kommunen ska äga måste vara direkt kopplade till samhällsnyttan, men de skall operativt drivas professionellt och den politiska intentionen skall finnas tydligt angiven i ägardirektiv.

Valda politiker ska inte bemanna styrelserna i kommunala bolag, möjligen som enstaka ägarrepresentant. Medlemmar i styrelsen bör tillsättas utifrån den kompetens bolagen behöver. Styrelseposterna är populära och en rad politiker gillar att ikläda sig rollen av företagsledare. Men sanningen är att politiker i dessa sammanhang är amatörer och bolagen skulle må bättre med proffs i styrelserna.

Vi vill minska antalet kommunala bolag, ta bort politiker ur de kommunala bolagen och ersätta dem med personer med rätt kompetens för bolaget. Politikerna ska i stället styra med ägardirektiv, som till exempel statens relation till LKAB. I kölvattnet av mutskandaler och vidlyftiga ersättningsnivåer har denna S-märkta konstruktion utvecklats till en kvarnsten om halsen på Göteborg.

Andrea Jovell Swensson (C)

ordförande

Rickard Nordin (C)

riksdagsledamot

Lars Dahlström (C)

Jessika Loftbring (C)

Jakob Edshage (C)

medlemmar i styrelsen för nya Centerpartiavdelningen i Göteborg, seGbg