Barn såg sin mamma huggas ihjäl mitt på gatan. Syskon dränktes i insjö. Spädbarn svårt misshandlat och avled av skadorna. Vi möts ibland av dessa hemska rubriker.

I Sverige har barnaga varit förbjudet sedan 1979. Tyvärr har vi en del kvar att göra. Enligt Rädda Barnen finns 100 000–190 000 barn i Sverige som lever med våld i hemmet. Polisanmälningarna om misshandel mot barn har mer än fördubblats under 2000-talet. 2011 gjordes 12 200 polisanmälningar gällande misshandel av barn under 15 år. Till detta tillkommer sexualbrott, olaga hot med mera. Ändå tros mörkertalet vara mycket stort.

Trots att det finns många tecken på att något är fel och man misstänker att ett barn far illa så väljer många vuxna att blunda och anmäler inte sina misstankar till polis eller sociala myndigheter.

I mitt arbete som kriminalinspektör i Göteborg utredde jag brott mot barn. Många gånger kom jag i kontakt med människor som resonerade ”tänk om jag har fel i mina misstankar”. Mitt svar blev då att tänk om du har rätt och inget gör, det är väl värre? Att inte göra något kan förstöra ett barns liv! Som anmälare behöver man inte vara helt säker, det räcker med en misstanke. Sedan är det myndigheterna som skall utreda vad som hänt. Barn som lever med våld i hemmet utsätts ofta för systematiska kränkningar genom både fysiskt och psykisk misshandel och som vuxen skall man inte blunda. Jag efterlyser mer civilkurage bland vuxna, oavsett om man är lärare, granne eller släkting.

Nyligen valdes jag in i moderaternas nationella arbetsgrupp som ska utveckla frågor gällande barn. Arbetsgruppen har fått i uppdrag att sammanställa och utveckla partiets syn på barnfrågor ur ett brett perspektiv och komma med förslag på en samlad moderat politik för barn. Vi kommer att arbeta för att varje barn i Sverige skall få växa upp i lugna och trygga hem.

Ellen Juntti (M)

riksdagsledamot