Under 2011 exporterade den svenska Life Science-industrin för ett värde av 83 miljarder kronor, varav läkemedelsbolagen stod för 58 miljarder kronor. Detta motsvarar 6,9 procent av den totala exporten, vilket är mer än traditionellt starka svenska industrier som papper (6,6 procent) och järn/stål (5,6 procent). Nästan all svensk läkemedelsexport kommer från läkemedel som till stora delar är framforskade och utvecklade i landet. Några exempel är Turbhaler vid astmabehandling och Seloken som används vid behandling av hjärt- och kärlsjukdomar.

Life Science är den näringsgren i världen som satsar mest på forskning och utveckling (FoU) enligt EU R&D Scoreboard, nov 2011. Det finns en stark vilja att investera samtidigt som de stora läkemedelsföretagen genomför stora omstruktureringar av sin egen FoU. Det har medfört att en del forskningsanläggningar har stängts och att företagen i stället söker samverkan med akademi, olika samarbetskonsortier (till exempel Innovative Medicine Initiative) och andra företag. Beslutet om Astra Zenecas nedläggning i Södertälje och tidigare i Lund är exempel på detta.

Snabbt ute med nya behandlingsmetoder

För 10–15 år sedan erbjöd sjukvården i Sverige patienter tidig tillgång till nya behandlingsmetoder. Det bidrog till att många företag ville utveckla sina produkter här. Sverige uppfattades som ett attraktivt land för medicinsk utveckling på ett liknande sätt som vi anses vara ett attraktivt land inom IT-området med hög datamognad. Tyvärr, sett från såväl ett patientperspektiv som ett näringsperspektiv, har Sverige inte längre kvar en ledande roll.

Klinisk prövning och forskning inom svensk sjukvård har minskat kraftfullt under senare år. Patienter i Sverige erbjuds inte längre tidig tillgång till nya behandlingar, vilket även påverkar klimatet för företagen inom Life Science. Vi behöver ställa oss frågan hur vi kan stärka Sveriges position som en stark nation för forskning, utveckling och utvärdering av läkemedel.

Måste bli mer attraktiva

I den förra forsknings- och innovationspropositionen gjorde regeringen stora satsningar på life-scienceområdet. En viktig faktor för att öka attraktiviteten att bedriva Life Science-forskning i Sverige är tillgången till patientdata, så kallade kvalitetsregister. Regeringen genomför, i samarbete med SKL, en historisk satsning för att bygga ut och öka kvalitén i dessa register. Men vi måste göra mer. Fortsatta satsningar behövs liksom initiativ för ökad samverkan mellan sjukvård, forskning och industri.

Vi behöver också ställa oss frågan hur svensk läkemedelstillverkning ska kunna vara fortsatt framgångsrik om forskning och utveckling av nya läkemedel minskar i Sverige? Då måste företagen som är verksamma i Sverige vara så konkurrenskraftiga att man kan få produktion av produkter som är framforskade och utvecklade i andra länder. Det krävs nu tydlighet och goda villkor för att denna viktiga del av svensk välfärdsproduktion stannar kvar och utvecklas i Sverige.

Frågor som söker svar

Detta är angelägna frågor för ett fortsatt starkt näringsliv, och i förlängningen även för vår fortsatta välfärd. Därför ordnar Näringsutskottet en öppen hearing om dessa frågor idag. Några av de frågor vi ställer är:

• Vad behöver stärkas och förbättras för att Sverige ska vara fortsatt konkurrenskraftigt när det gäller forskning, utveckling, uppföljning och tillverkning av läkemedel?
• Hur kan landsting, regioner och riksdag och regering hjälpas åt för att skapa bättre förutsättningar för Life Science-företagen i landet?

• Hur kan akademin, sjukvården och näringslivet samverka för att stärka varandra?

Vi behöver agera långsiktigt. Det är nu vi måste påverka den framtida utvecklingen inom detta område. Sverige måste vara konkurrenskraftigt både som innovationsland men också som produktionsland av högteknologiska produkter. Om vi inte längre i samma grad som tidigare lyckas utveckla nya läkemedel i Sverige och blir ännu bättre på att locka hit produktion av läkemedel som forskats fram i andra länder riskerar Sverige att tappa en betydande export. Det är därför viktigt med en slagkraftig strategi för Life Science-sektorns utveckling och att den även omfattar sjukvården.

Mats Odell (KD)

näringspolitisk talesperson, ordförande Näringsutskottet