Ett skäl att stärka genusforskningen är dess betydande samhällsrelevans. Med denna forskning fokuseras hur ojämlikheter blir till och normaliseras i samhället samt hur exkludering och diskriminering av människor blir del av vardagen. Rasism och normer och föreställningar om bl.a. genus, etnicitet, sexualitet, funktionshinder, klass och ålder utgör villkor för hur människor formar och lever sina liv, hur samhällen organiseras och för hur vi bemöter och bedömer varandra.

Med genusforskning analyseras hur dessa normer och föreställningar upprepas men också utmanas och omvandlas i skola och utbildning, på arbetsplatser, i media och digital teknologi, i politik, konst, historia, vård och i forskning. Normerna leder bland annat till skilda livsvillkor för män och kvinnor som i sin tur resulterar i betydande skillnader i hälsa och hälsorelaterade beteendemönster. Vidare har det visats att heterosexualitet ofta görs till norm i myndigheters bemötande av medborgarna vilket kan leda till diskriminering. Forskare har visat hur föreställningar om kropp och genus skapas och återskapas genom lagstiftning, inte minst när det gäller sexualbrott. Forskare har emellertid också visat hur normer utmanas genom aktivister, i forskning och politik men också genom att människor i sin vardag ändrar sin praktik.

Genusforskningen bidrar till nya läsningar av litteratur och skapat nya frågor i exempelvis historieämnet – hur har exempelvis kön organiserats i 1500-talets Sverige? Vilka tänkare, författare och forskare har gjorts viktiga och vilka har glömts bort? Med genusforskningen lyfts annan litteratur och andra historiska händelser än de som tidigare bedömts varit centrala fram.

Reflektion kring teori- och metodutveckling viktig

För att kunna bedriva forskning av detta slag och för att kunna ställa nya frågor och öppna för nya förståelser, krävs kritisk granskning av den process då kunskap blir till. Reflektion kring teori- och metodutveckling är en central del inom genusforskning och ett viktigt fokus för GIG. Även beprövade metoder och frågeställningar kan vara präglade av en rad problematiska för givet tagna föreställningar relaterade till genus, sexualitet, klass – för att ta några exempel. Det innebär också att genusforskare pågående måste granska den egna kunskapsproduktionen. Också jämställdhetspolitik och arbetet för jämställdhet sätts under lupp.

Ett annat skäl för satsningen på genusforskning vid GU är att det idag finns framstående genusforskning som bedömts vara av såväl hög kvalité som innovativ. På GU finns genusforskare i såväl ämnet genusvetenskap som i olika ämnen på flertalet fakulteter. Många forskare, även de som inte kallar sig genusforskare inspireras och använder genusforskningen. På GU finns även KvinnSam som utgör en viktig nationell forskningsresurs och Nationella sekretariatet för genusforskning vars roll är att förmedla forskningsresultat till samhället.

För att betona betydelsen av en fortsatt utveckling av genusforskningen har GU nu satsat på ett Centrum för genusforskning. Genom denna satsning ökar möjligheten till samverkan mellan genusforskare och andra forskare vid GU som använder sig av genusperspektiv, och nytta kan dras av att olika vetenskapliga perspektiv och angreppssätt som används för att undersöka och kritiskt granska ojämlikheter och normer i samhälle såväl som i kunskapsproduktion. Kunskapsutvecklingen kan därmed stärkas ytterligare.

Eva-Maria Svensson

föreståndare Centrum för genusforskning (GIG)

Lena Martinsson

ordförande, styrgruppen för GIG

Ledamöter i GIGs styrgrupp:

Ulla Eriksson-Zetterquist

Handelshögskolans fakultet

Alexander Styhre

Handelshögskolans fakultet

Anna Nordenstam

Humanistisk fakultet

Anna Maria Szczepanska

IT-fakulteten

Annica Karlsson Rixon

Konstnärliga fakulteten

David Turner 

Naturvetenskapliga fakulteten

Jesper Löve

Sahlgrenska akademin

Birgitta Jordansson,

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Lena Wängnerud

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Rita Foss Lindblad

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Anna Sjödahl Hayman

KvinnSam - Nationellt bibliotek för genusforskning, Göteborgs Universitetsbibliotek

Maja Pelling

Göteborgs Universitetsbibliotek