Västsvenska infrastrukturpaketet är ett tidsenligt exempel. Paketet består av en satsning på kollektivtrafiken, en ny älvförbindelse för bilar, ett införande av trängselskatt och en järnvägstunnel under centrala Göteborg. Beslutet om denna infrastruktur, som kommer att prägla resandet i Göteborg i decennier, togs mycket snabb då pengarna som staten skulle skjuta till annars skulle ”försvinna”.

Korta beslutsprocesser är i sig inte negativt om beslutsfattarna har ett genomtänkt underlag. Hur kommer då Västsvenska paketet som helhet att påverka framtidens resande? Bra fråga, men det är ingen som vet. Någon utredning av paketets samlade trafikeffekter har aldrig genomförts.

Ersätts bilresorna?

Alla partier vill främja kollektivtrafiken. Ambitionen är en fördubbling av de kollektiva resorna till 2020. Men är det ett steg framåt för miljön? Kanske. Det beror på om de nya kollektivresorna ersätter dagens bilresande. Andel resande med ett visst trafikslag är ju ointressant om hänsyn inte tas till det totala antalet resor.

På det nationella planet är saken inte bättre. I Riksrevisionens granskning av den nationella infrastrukturplanen finns stark kritik. Koldioxidutsläpp har till exempel kraftigt underskattats på flera sätt. Riksrevisionen skriver också ”att regeringens rapportering till riksdagen ska vara transparent och rättvisande” och menar att så inte har varit fallet. Riksdagen har alltså fattat beslut om infrastrukturplaner värda 480 miljarder kronor utifrån ett otillräckligt underlag!

Detta är inte detsamma som att säga att hela infrastrukturplanen eller för den del Västsvenska paketet är förkastlig. Men att fatta ett så stort och viktigt beslut utan en ordentlig utredning av konsekvenserna är inte så smart. De största delarna av planen har ännu inte påbörjats. Än finns tid att utreda konsekvenserna. Gör det!

Markus Auvinen (MP)

trafiknämnden i Göteborg

Ian Fiddies

Klimataktion

Ida Nilsson

ordförande Jordens vänner