En miljard av jordens befolkning är hungrig. En miljard äter för mycket och därutöver är en miljard felnärd. Den globala matförsörjningen haltar, samtidigt som en ökande konkurrens om vattenresurserna sätter allt större press på jordbruket. Sverige kan bidra till denna globala utmaning – med kunskap, goda exempel och politisk vilja.

Jordbruket är vår törstigaste sektor och står för cirka 70 procent av den globala vattenanvändningen. Ett kilo vete kräver i genomsnitt 1 500 liter vatten under sin färd från åkern till våra hem. För att framställa ett kilo nötkött går det åt tio gånger så mycket; 15 000 liter.

För att möta en ökande efterfrågan behöver världens matproduktion öka med 70 procent fram till år 2050, vilket skulle kräva uppskattningsvis femtio procent mer vatten än vad som används i dag. Samma år väntas 2-4 miljarder människor att leva i låginkomstländer som varken har tillräckliga vattenresurser för att upprätthålla ett självförsörjande jordbruk, eller en ekonomi som tillåter dem att ge sig in på en importmarknad.

Dragkampen om vattnet hårdnar

Med ökad ekonomisk tillväxt och urbanisering ökar också efterfrågan på energi och konsumtionsvaror i snabb takt. Även dessa sektorer är vattenberoende. Dragkampen om vattnet hårdnar, men den tillgängliga volymen ökar inte. Med bristfällig förvaltning riskerar man orättvis fördelning, felaktiga prioriteringar, ineffektiv vattenanvändning, samt att överutnyttja och förorena de tillgängliga vattenresurserna. Särskilt hårt drabbas fattiga människor då tillgång till en säker vattenförsörjning är den enskilt viktigaste faktorn för utveckling och brist på rent vatten i sig är en viktig orsak till sjukdomar och undernäring.

Hur når vi då en hållbar matförsörjning med det vatten som finns tillgängligt?

Stora effektiviseringar kan göras i själva matförsörjningskedjan, som är förbluffande ineffektiv. En tredjedel av all mat som produceras globalt går förlorad på vägen från jord till bord, på grund av bristfällig förvaring och transport, förluster i handeln och mat som kastas i hemmen. En halvering av dessa förluster skulle spara 1 350 kubikmeter vatten per år. Det är nio gånger så mycket som ryms i Vänern, och tjugotvå gånger mer än vad som flyter genom floden Rehn på ett år.

Använda vattnet smartare

Vi behöver ett jordbruk som använder vatten smartare; effektivare bevattningslösningar, ett bättre utnyttjande av regnvatten och återvunnet avloppsvatten, samt grödor som både passar för de lokala förhållandena och har en avsättning på marknaden. Men ännu viktigare är att få till ett strategiskt samarbete kring vattenresurserna, där olika sektorers behov kan balanseras och prioriteras på ett bra sätt. Lösningarna och angreppssätten måste utvecklas lokalt, men stödet kan hämtas globalt: i forskning, teknik, långsiktigt bistånd och kunskapsutbyte.

Svenska forskare, bönder och svenskt näringsliv har kunskaper och erfarenheter som är värdefulla även ur ett internationellt perspektiv. Det svenska biståndet bör skapa ekonomiska förutsättningar för att stimulera inhemska marknader för mat i låginkomstländer, och stödja etableringen av nationella institutioner som kan förvalta och fördela både mat och vatten.

Globaliseringen öppnar upp för nya möjligheter. Ett fungerande lokalt jordbruk är fortfarande livsviktigt i jordens fattigaste länder, men i de regioner där ekonomiska förutsättningar finns kan det vara mer hållbart att använda knappa vattenresurser i industri och hushåll och i stället öka importen av mat. Ökat samarbete och en internationell handel öppnar på så sätt upp för lösningar som innebär att man odlar där vattnet finns.

Våra val spelar roll

Den mat som kan odlas i Sverige bör också produceras här, där tillgång på vatten inte är ett problem. Men mycket av det vi konsumerar odlas och framställs på andra håll i världen där det redan råder vattenbrist. I dag, torsdag, på FN:s Världsvattendag är det relevant för oss alla att tänka efter hur våra egna matvanor ser ut. Våra val spelar roll – genom vår diet och livsstil påverkar vi vattensituationen långt utanför Sveriges gränser.

Men ansvaret för att finna lösningarna kan inte endast läggas hos konsumenterna. Beslutsfattare måste gå före och skapa incitament och förutsättningar för förändring. I juni har FN sin konferens kring hållbar utveckling, Rio+20. De svenska förhandlarna bör försäkra sig om att effektiv vattenanvändning och hållbart jordbruk tas upp som en absolut nödvändighet för tryggad matförsörjning, fattigdomsbekämpning och en hållbar utveckling.

Jakob Lundberg

informationsansvarig FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i Norden

Anniqa Nygård

vice ordförande, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)

Johan Kuylenstierna

centre director, Stockholm Environment Institute (SEI)

Lisa Sennerby Forsse

rektor Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Per Bertilsson

acting executive director, Stockholm International Water Institute (SIWI)

Karin Lexén

director Swedish Water House

Pia Stavås Meier

internationell chef, Svenska Röda Korset

Cecilia Martinsen

generalsekreterare, WaterAid Sverige

Joakim Harlin

senior water resources advisor, United Nations Development Programme (UNDP)