Bostäder och lokaler står för en tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige. Utbredd brist på energieffektivitet gör att väldigt många hushåll betalar onödigt höga el- och värmekostnader. Sammanlagt slösar vårt samhälle årligen med stora mängder energi.

Det kan kosta något mer att bygga ett hus med hög energieffektivitet. Men varken bostädernas energiförbrukning eller klimatförändringarna lämpar sig för politisk kortsiktighet. Om man ser på en byggnad utifrån hela dess livscykel blir det en ren vinst att ställa höga krav på energieffektivitet. Inte minst därför att energikostnaderna redan idag är höga och sannolikt kommer att öka än mer framöver.

Lönsamma investeringar

Därför, utifrån ett relevant tidsperspektiv och ett bredare samhällsperspektiv, är det alltid lönsamt att investera i energieffektivisering. Det vet byggföretagen, fastighetsägarna, hushållen och ledande kommuner.

Trots detta motverkar regeringen ökad energieffektivisering. Bostadsminister Stefan Attefall (KD) kritiserar de kommuner som sätter upp ambitiösa krav på energieffektivisering och energiminister Anna-Karin Hatt (C) avslår förslag på ambitiösare nivåer för energieffektivitet.

Hatt skickade nyligen ut ett förslag i vilket hon menar att befintliga energikrav vid nybyggnation räcker, det vill säga 90-130 kilowattimmar per kvadratmeter och år (kWh/m2/år), 90 i södra och 130 i norra Sverige. Detta trots att det redan i dag är vanligt att nya bostäder byggs betydligt energieffektivare än så.

Har redan tuffare krav

Hela 52 kommuner har i dag krav på energieffektivitet som är tuffare än Boverkets krav. Exempelvis kräver Malmö högst 55 kWh/m2/år för byggande på kommunens mark och Göteborgs motsvarande krav ligger på 40 – 60 kWh.

Att kommuner går före är i sig mycket positivt, men det skapar samtidigt ett lapptäcke av regler över landet. Olika regler riskerar hämma byggföretagens produktutveckling, lönsamhet och vilja att bygga. Ledande kommuner samt företag inom bygg- och fastighetsbranschen vill bygga effektivare. De föreslår att nivåerna för energieffektivitet skärps och därmed blir mer enhetliga över landet. Ambitiösa och tydliga riktlinjer stimulerar fram teknik- och produktutveckling. Varför regeringen motarbetar denna utveckling är en gåta.

Det är ännu möjligt för Hatt att tänka om – anta ett mer långsiktigt, ett bredare samhällsperspektiv och ett klimatansvar – och ändra sitt förslag till dess hon lägger det till riksdagen i mars. Ett relevant förslag innehåller tydliga krav på ökad energieffektivitet. Kraven ska sättas på nivåer som driver på utvecklingen. För att erbjuda långsiktiga spelregler bör förslaget innehålla stegvis skärpta krav, exempelvis från år 2015 och 2020.

Ökad energieffektivitet ger positiva resultat för Sverige, kommunerna, företagen och hushållen. Det är dags att sluta elda för kråkorna, Anna-Karin Hatt. Byggföretagen vill gå vidare och hushållen vill ha sänkta elräkningar! Nu väntar vi på dig.

Åsa Romson (MP)

språkrör

Lari Pitkä-Kangas (MP)

kommunalråd Malmö stad

Kia Andreasson (MP)

kommunalråd Göteborgs stad