Något som skulle kunna göras redan nu är att satsa på en miljöskatt på livsmedel, som baseras just på hur mycket skada det åsamkar miljön och klimatet.

I dag konsumerar svensken 70 procent mer protein än vad som behövs. Det går alldeles utmärkt att ersätta industriköttet med baljväxter. Kött kan ge upp till 50 gånger högre växthusgasutsläpp än bönor och linser, enligt ledande forskare. En ökning av Sveriges produktion och konsumtion av baljväxter skulle dessutom leda till minskade problem med övergödning och ge betydande hälsovinster.

Förhoppningarna om konstgjort kött innebär en risk i form av förhoppningar om framtida tekniska lösningar på dagens problem. Visionerna är så fantastiska att medborgaren inte behöver förändra sin livsstil redan i dag.

Konsumtionsskatter bra styrmedel

En betydligt bättre lösning på överkonsumtionen av animalier är politiska åtgärder från ansvarstagande politiker fria från inflytandet av särintressen. FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO efterlyste redan 2006 verkningsfulla politiska beslut internationellt, nationellt och lokalt för att komma tillrätta med djurhållningens negativa miljökonsekvenser. Den enklaste och i särklass viktigaste åtgärden är att genom miljöanpassade konsumtionsskatter göra miljövänligare alternativ mer attraktiva genom att låta förorenaren betala. Något som på engelska kallas polluter pays principle.

Om 20 år, när vi (förhoppningsvis) har gått över till ett hållbart jordbruk, så kan det odlade köttet komma in som ytterligare en miljövänlig produkt på marknaden.

Jonas Paulsson

initiativtagare till Köttfri Måndag i Sverige

Henric Lassesson
doktorand på Chalmers och skribent på ekologistas.se