Vi står fast vid att det finns brister i miljöhänsynen. En uppfattning som skogsbruket delar. Men det finns också brister i myndighetens uppföljningsmetod. Detta lyfts nu fram i ljuset – i en omfattande dialog om miljöhänsyn. Det är inte att mörka tillståndet i skogen som Naturskyddsföreningen hävdar på GP Debatt (17/2).

Miljöhänsynen i skogen måste förbättras. Det är hela skogssektorn överens om. Det framgår också i Skogsstyrelsens redovisningar av läget för miljömålet ”Levande skogar” samt i Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets Kunskapsplattform. Där belyses tydligt brister i miljöarbetet, inte minst att det inom skogssektorn finns olika bilder av vad god miljöhänsyn är. Dialog med skogsbrukarna är viktig, då det är dessa som ska förbättra hur miljöhänsyn tas.

Kontrollinventeringen genomfördes för att kvalitetssäkra våra mätningar. Det var vårt beslut, ingen annans. Vårt underlag ska vara otvetydigt och samtliga intressenter ska kunna känna förtroende för våra mätningar. Det och inget annat gör att vi vill rätta till de brister som finns.

Kontrollinventeringen visar på att vi inte kan vara säkra på om förändringar i resultatet beror på om skogsbrukets faktiska miljöhänsyn ändrats eller på osäkerhet i bedömningarna. Det ska analyseras i ”Dialog om miljöhänsyn”. Ett mätsystem som hela skogssektorn kan ha förtroende för ska utformas och innebär ett aktivt arbete med att förbättra metoder och arbetssätt. I denna dialog är det oerhört viktigt att Naturskyddsföreningen också deltar.

Att föra dialog är inte att mörka. Att kvalitetssäkra är en skyldighet. Att nå samsyn i en öppen process för att rätta till brister är ett steg framåt. Hur det kan uppfattas som att vi döljer resultat och inte vill förbättra miljöhänsynen är för oss en gåta.

Monika Stridsman

generaldirektör Skogsstyrelsen