Hej Göteborg! Det är med glad förväntan som jag nu börjar mitt arbete som stadsarkitekt i staden. Jag tror att det är en bra tidpunkt att bli stadsarkitekt i just Göteborg, det finns en nymornad och lite yrvaket positiv känsla i luften. Framtiden är redan här, den nya tiden randas, och det räcker inte längre att vara lagom.

Jag är göteborgare sedan 28 år, och Göteborg är en av de trevligaste städer jag vet. Jag har arbetat som arkitektföretagare de senaste tio åren, och jag har de senaste åren framför allt arbetat med stadsbyggnadsprojekt i Skåne, och arbetspendlat mellan kontoren i Göteborg och Malmö.

Att Göteborgs största tillgång är Göteborgarna, det vet vi alla. Staden har många mysiga hörn, men är för gles och hänger inte riktigt ihop. Den är segregerad, med väldigt lite kontakt mellan fattiga och rika. Vi behöver mycket mer bostäder och arbetsplatser i centrum, fler gemensamma platser och parker som ägs av alla göteborgare. Spårvagnarna är ju en god del av stadens själ, men kollektivtrafiken behöver bli mycket bättre så att fler kan välja bort bilen. Vi har inte den snabba, miljövänliga och effektiva kollektivtrafiken som kopplar ihop oss med städer som till exempel Borås. Vi behöver detta för att skapa en sammanhängande region.

Måste vilja våga växa

Göteborg har inte jobbat tillräckligt på sin stora tillgång, attraktiviteten som finns hos människorna och i stadsmiljöerna. Det måste vi göra, annars väljer de som kan att bosätta sig eller etablera företag någon annanstans. Vi måste våga vilja växa, och se att det unika med Göteborg skall vara stadslivet, mötena och intensiteten.

När vi nu står inför utmaningen och kravet att bygga ut och ihop staden, hur skall vi då få Göteborg att bli den bästa staden, den som vi kan vara innerligt och oreserverat stolta över?

• Gör alla delaktiga. Stadens framtid är en fråga som alla intresserar sig för, och vill veta mer om. Det är en fråga som förenar de flesta, och där målet kan sättas på ett sätt som inkluderar så många som möjligt. Politiker, medborgare och aktörer i byggprocessen, alla är ju pigga på att vara med, och lite frustrerade. Varför debatteras inte arkitektur och stadsbyggnad mer? Hur kan medborgarna bidra till tankarna om den framtida staden? Jag tror att det finns ett behov av att bli konkret, och att tydligt visa vad vi vill med staden. En dialog blir ju bäst när man har något att reagera på, att ta avstamp i, och ta ställning till.

• Ställ krav. Staden äger ganska mycket av den centrala och attraktiva obebyggda marken i Göteborg. Det är ett fantastiskt verktyg för att höja kvaliteten på den nya staden. Alla aktörer i processen måste veta vart vi är på väg, och att vi nu höjer ribban i samarbetet. Vi skall komma till en punkt när alla drar åt samma håll, när kommunikationen är rak och tydlig och där det finns ett klart gemensamt mål. Vi måste bestämma oss för att vi vill att den nya staden skall vara både världsklass, och sådär folkligt tyken som vi ju vill att Göteborg skall fortsätta vara. Det finns ingen ursäkt för dålig stadsbyggnad och tråkig arkitektur i det nya vi skall bygga. Ta fram det kaxigt göteborgska kynnet och säg att: självklart kan vi bli bäst!

• Gör allting samtidigt. Många städer, inte minst Göteborg, har fallit i fällan att lösa saker en i taget, på en lista. Överst har ju trafik och infrastruktur stått. Ju längre ner på listan en fråga hamnat, desto sämre har den blivit löst. För många kan det nog verka som att stadens funktioner lite planlöst har fått sig tilldelat de plättar som finns kvar mellan motorlederna. När man planerar en stad så måste man tänka från alla håll på samma gång, och ha med sig alla krav och alla problem. Staden är komplex, med många krav och funktioner som skall jämkas samman. Att planera staden är också komplext, och vi vinner inte på att försöka göra det enkelt för oss.

• Var okonventionell. Jag skulle vilja att vi kunde tänka fritt och okonventionellt, kanske förkasta det tokigaste, men inte alltid sätta krysset mitt i rutan. En del av våra stadsmotorvägar har mindre trafik än Stockholms boulevarder, borde de inte vara gator i staden då? Är det rimligt att vi hävdar att det inte går att bygga nya bostäder på olika håll i staden, just bredvid de gamla bostadshusen med sämre bullerdämpning? Kan man skapa möjlighet för folk att bygga små bokaler, som är en lokal med bostad i, i Hammarkullen? Kan vi göra en marknadsgata, en souk, en bazar i stadsdelen, där man bor ovanpå sin lilla butik eller café i ett hus man byggt själv? Kan vi bygga i älven, på vattnet, som på många ställen är onödigt bred, för och skapa ett intimare älvrum med fantastiska bostäder?

Kanske inte, det finns säkert långa listor med invändningar. Men kanske ändå?

Vi måste tänka alla tankar i vår jakt på den bästa staden. Vi måste bygga vidare på stadslivet, mötena och intensiteten, det som gör Göteborg oslagbart.

Björn Siesjö

göteborgarnas nye stadsarkitekt