En del av den kritik som förts fram är att nämndemän är juridiskt okunniga, är för gamla, kostar för mycket och att politiska åsikter påverkar påföljderna. Jag anser att kritiken är dåligt underbyggd efter en illa genomförd undersökning.

Nämndemän i dömande instanser är i Sverige en urgammal tradition. Nämndemän finns också i Finland, Tyskland, Japan med flera länder. Att nämndemannainstitutet finns kvar måste bero på att det är rättssäkert, demokratiskt och något bättre är svårt att hitta.

Nämndemännen är juridiskt okunniga. Det är till viss del rätt. De ska ta till vara allmänhetens intresse och vara både en motvikt och tillgång till de lagkunniga. De utses i första hand inte efter juridisk kompetens.

Domstolarna bör ha ett ansvar att informera och utbilda nämndemän där elementära juridiska kunskaper fattas. Oftast har nämndemännen en bred erfarenhet som kompenserar vissa fackkunskaper. Uppdraget som nämndeman har också ett bredare spektra, förutom att fatta korrekta beslut.

Okunskap och fördomar

Den kritik som framförts oftast, är att nämndemännen är för gamla. Hälften av nämndemännen är över 50 år. Den kritiken bygger på okunskap och fördomar.

Att sitta som nämndeman fodrar en stor mängd av livserfarenhet, människokunskap, samhällskunskap och social förståelse. Den sammantagna kompetensen kan endast kan fås genom ett långt liv. En bra nämndeman bör därför, enligt min bedömning, ha passerat 40- årsstrecket. Någon gräns uppåt bör ej finnas.

Att nämndemännen kostar mycket är också ett dåligt argument. Arvoden och andra ersättningar för nämndemännen är en försvinnande liten del av totala rättsprocessen.

Påståendet att nämndemännen i sitt värv tar ideologiska- politiska hänsyn är både rätt och fel. De är av politiska partier, representerade i kommun- och landsting- regionfullmäktige, utsedda att företräda allmänheten. Att få en helt opolitisk, neutral representation, är omöjligt hur än en domstol är sammansatt.

Att tro att alla domar är grundade i en glasklar kontext och ges helt efter lagtext, är att tro allt för mycket på formalia. Uppfattningen om ett vittne eller en misstänkt är trovärdig är viktiga faktorer som också kan vägas in innan dom fälls.

Det är alltid domaren i en domstol som fastställer domen. Nämndemännen kan reservera sig. I lagboken står vad som är rätt eller fel. I slutändan kan det vara en subjektiv bedömning, en magkänsla hos domaren eller nämndemannen som avgör påföljden.

Kurt Karlsson (SD)

nämndeman i Hovrätten och Förvaltningsrätten