Internationella valutafonden konstaterade nyligen i en rapport att ojämlikhet skadar ekonomin. För oss var det inget oväntat besked. I Västra Götalandsregionen har vi gjort egna beräkningar baserade på en modell som finansierats av EU-kommissionen. Vår beräkning visar att den ojämlikhet som leder till ohälsa kostar den samlade ekonomin, den så kallade bruttoregionalprodukten, miljardbelopp årligen. Västra Götaland missar cirka en halv procent ekonomisk tillväxt årligen på grund av ohälsa till följd av ojämlika livsvillkor. Detta jämfört med tillväxten som för närvarande är cirka 1,5 procent.

Diskuteras för lite

Vi anser att sambandet mellan ojämlika villkor och hälsa diskuteras alltför lite i vårt land. När en WHO-kommission hösten 2008 lade fram en rapport om detta, var det ett antal regeringar som snabbt tog tag i frågan, bland andra England och Kanada. Även Norge och Danmark reagerade. I Sverige var det märkvärdigt tyst. Efter bollande av frågan mellan regeringskansliet och Statens folkhälsoinstitut (FHI) så fick FHI uppdraget att se om WHO-kommissionens slutsatser var relevanta för Sverige. FHI:s rapport, som kom våren 2010, har ännu inte lett till någon åtgärd i regeringskansliet.

Är då frågan om ojämlikhetens betydelse för hälsan inte relevant i dagens Sverige? Vi menar att den är det i allra högsta grad. Dessutom är utvecklingen tyvärr negativ för närvarande. Ett tydligt exempel är spårvagnslinje 11 i Göteborg. Inte spårvagnen som sådan, utan befolkningens villkor vid vagnens båda ändhållplatser; Bergsjön och Saltholmen. Det skiljer närmare nio år i medellivslängd mellan de båda.

Ojämlika villkor ger ohälsa

Ojämlika villkor resulterar alltså i ohälsa. Men framför allt leder de till att alltför många människor inte kan leva det liv de skulle vilja leva. Fakta visar att drygt 1 500 invånare i Västra Götaland dör i förtid som en följd av ojämlika villkor. Genom dessa förtida dödsfall förlorar Västra Götaland cirka 27 000 levnadsår som skulle kunna ha använts produktivt, vilket innebär missade intäkter i samhället och i sin tur minskad tillväxt.

Dessutom visar en beräkning att ungefär var fjärde krona av sjukvårdens resurser används för att bota och rehabilitera sjukdomar och skador genererade av ojämlika villkor. Inom övriga trygghetssystem kan motsvarande andel uppskattas till närmare var femte krona.

Använd resurserna bättre

Våra slutsatser är att vi skulle kunna använda våra gemensamma resurser på ett annat och bättre sätt. Vi menar att ojämlikhet i hälsa i stor utsträckning beror på påverkbara samhälleliga förhållanden. Det finns alltså möjlighet att genom beslut och åtgärder minska hälsoklyftorna och öka den sociala hållbarheten. För att detta skall lyckas krävs samling och samverkan över samhällssektorer och mellan organisationsnivåer.

Därför tar vi nu i Västra Götaland – under begreppet Samling för social hållbarhet – ett gemensamt krafttag för att minska skillnader i hälsa. Under året kommer Västra Götalandsregionen, länets kommuner och samordningsförbund, statliga myndigheter, föreningslivet och fackliga organisationer att föreslå hundratalet konkreta åtgärder som ska vända trenden. Detta gör vi i väntan på en nationell satsning. Vi har inte råd, vare sig socialt eller ekonomiskt, att låta nuvarande utveckling fortsätta!

Jan Alexandersson (V)

ordförande

Valéria Kant (KD)

vice ordförande

Per-Åke Magnusson (S)

Kristina Holmgren (M)

Västra Götalandregionens kommitté för folkhälsofrågor