Samhället sviker de mest utsatta barnen
Sverige har länge legat i framkant i att erkänna barn rättigheter. Trots det berättar utsatta barn för Bris om svåra problem med de myndigheter som ska vårda och stötta. För många utsatta barn är det också ett nästan oöverstigligt stort steg att våga kontakta en myndighet när det är svårt hemma. Bris vill därför utöka öppettiderna i Bris 116 111 så att barn som behöver stöd och hjälp nattetid kan få det, anonymt och kostnadsfritt, skriver Eva Waltré.
Relaterat
Fakta
Fakta:
Antalet barnkontakter via hjälptelefon och senare även mejl och chatt har stadigt ökat. 1992 var dessa 4 640. 2010 uppgick antalet barnkontakter till 23 739.
Av dessa 23 739 föll 18 procent in under kategorin psykisk ohälsa. Det motsvarar 4 274 kontakter. Andelen med psykisk ohälsa har varierat mellan 18 och 24 procent sedan 2004.
ÅÅr 2010 hade Bris över 50 000 stödjande kontakter med barn och unga via telefon, mejl, chatt och Diskussionsforum på Bris.se. Det är barn från hela Sverige som kontaktar oss, helt anonymt och kostnadsfritt för att prata om allt från problem med kamrater och kärlek, till svåra hemsituationer där de blir utsatta för våld och övergrepp.
Bris kan se flera grupper av barn till vilka samhället i dag inte lyckas ge det stöd och hjälp som barnen har rätt till. Men framförallt ser vi att just de utsatta barnen; barn som lever i familjesituationer där det förekommer missbruk och/eller psykisk sjukdom, och där barnen lever med våld och övergrepp, alltför ofta inte får det stöd och den vård de behöver och har rätt till.
Ifrågasätter barnens berättelser
Många av de utsatta barnen som kontaktar Bris har försökt att få hjälp hos de myndigheter och instanser som ska skydda och vårda dem. Det är framförallt socialtjänsten som barnen har varit i kontakt med och de berättar bland annat om en socialtjänst som ifrågasätter barnets berättelse, vilket innebär att någon utredning aldrig öppnas upp. De berättar också om polisutredningar som tar så lång tid att de fysiska bevisen på misshandel eller övergrepp försvunnit, vilket gör att åtal inte väcks i brist på bevis.
De kan heller inte få hjälp från barn- och ungdomspsykiatrin eftersom den inte kan ta emot dem förrän de har utvecklat allvarliga psykiska symtom som djup depression med risk för suicid. Följaktligen blir många av de här barnen helt utan hjälp.
Myndigheternas behandling av barnen leder till en dubbel utsatthet, dels i hemmet och dels från samhällets sida. Barnen och ungdomarna kontaktar Bris för att de inte vet hur, eller var, de ska kunna få hjälp. Antalet barn- och ungdomskontakter som rör ”Myndighetskontakter” har från år 2003 till år 2010 tiodubblats, från 169 kontakter år 2003 till 1 492 kontakter år 2010.
För en del av barnen har hemsituationen blivit så svår att de placerats i samhällsvård. En del av dem vet inte ens varför de är placerade och hur länge de ska vara det. De berättar om vuxna på hemmet eller institutionen som inte har kompetens att möta barn med problem, utan hittar på egna arbetsmetoder och skapar bestraffnings- och belöningssystem som är förnedrande för barnen.
”Jag kände mig väldigt illa behandlad. De har ett ’belöningssystem’och om man inte följde reglerna ’förtjänade’ man ingenting. De ville bestämma vad jag sa till soc. Det var begränsat hur mycket man fick äta. Jag var alltid hungrig. Jag gick ner mycket i vikt.” Flicka 17 år.
Misslyckas med vård och stöd
Sverige har länge legat i framkant vad gäller att erkänna barns rättigheter. Vi var först i världen med att i anta en anti-aga lag år 1979 och vi bland de första att ratificera FN:s konvention om barnets rättigheter.
Men vi har inte lyckats med att också tillgodose de utsatta barnens behov av vård och stöd, trots att de här barnens förutsättningar för en positiv framtidsutveckling vad gäller mental- och fysisk hälsa, men också möjligheter att kunna tillgodogöra sig utbildning, drastiskt minskar om de inte får vård och stöd.
Utifrån barnens berättelser ser vi att barnen i första hand har behov att bli lyssnade på, bli trodda och respekterade som individer och här måste socialtjänsten och andra instanser som möter utsatta barn öka sin kompetens i att möta och tillgodose barnens behov.
Ansvaret för de utsatta barnen utanför kontorstid åligger landets socialjourer. Men en kartläggning av landets socialjourer som gjordes av Bris år 2010 visar att många kommuner inte informerar om att barnen kan kontakta socialjouren, eller vilket telefonnummer barnen ska ringa. Socialjouren bemannas också under jourtid ofta av ordförande i socialnämnden, inte av personal med kompetens att möta utsatta barn.
Dygnet runt-öppet
Bris syfte med vår verksamhet är att vara till för alla barn – alltid. Vårt mål är därför att utöka öppettiderna i stödtelefonen för barn, Bris 116 111, till dygnet runt-öppet. Vi vet att våld och övergrepp inte bara sker under dygnets ljusa timmar och med dygnet runt-öppet skulle vi kunna finnas till för de barn som behöver hjälp nattetid och stötta dem i kontakten med berörda myndigheter.
Men för att kunna genomföra det behöver Bris mer resurser och vi uppmanar därför alla landets kommuner och regeringen att öka sitt stöd till Bris så att vi kan finnas till för de barn som behöver oss!
Eva Waltré,
tf generalsekreterare Bris












Följ oss på twitter #gpdebatt

























Gör ditt val och köp här

