I sitt debattinlägg nämner studentkårerna några konkreta exempel som absolut skulle bidra till att nybyggnation av studentbostäder underlättas. Studentbostadsbranschen är dock i behov av betydligt större förändringar än de tre förslag som kårerna lämnar om studentbostadsmarknaden på sikt skall bli en väl fungerande marknad som klarar av såväl toppar som dalar i efterfrågan på bostäder.

Den kanske viktigaste frågan är att inse att studentbostäder är en förutsättning för högre utbildning. Sverige är unikt i det avseendet att bostäder och utbildning historiskt varit åtskiljda av vattentäta skott. En internationell utblick – eller nordisk som regeringen gärna och ofta gör i bostadsfrågor - visar att utbildning och bostäder i allra högsta grad är sammanlänkat. På så vitt skilda ställen som London, Oslo eller Warszawa erbjuder lärosätena bostäder till sina studenter tillsammans med den utbildning man också tillhandahåller. Det ena förutsätter det andra, ett synsätt som i Sverige varit förbjudet fram till för något år sedan då lärosäten fick börja erbjuda bostäder under en prövotid.

Se studentbostäder för vad de är

Studentbostäderna måste också börja ses för vad de är. Den genomsnittliga boendetiden i en studentbostad är två år vilket ställer helt annorlunda krav på allt från administration till hur bostaden är utformad jämfört med en vanlig bostad. Att då applicera samma regler på studentbostäder som på andra bostäder där en hyresgäst i princip kan bo hela livet gynnar vare sig de som ska bygga bostäderna eller de som ska bo i dem. I stället innebär det exempelvis att en genomsnittlig etta på 25 kvadratmeter kostar 5 000 kr mer per år att förvalta om det är studentbostad än om det varit en vanlig hyresrätt. Självklart lockar inte det till en ökad nyproduktion av studentbostäder direkt.

Problemen är alltid lättare att peka ut än lösningarna, dock finns lösningarna nära till hands om man bara vill. För det första måste regeringen tillåta och därefter se till att lärosätena i större utsträckning engagerar sig i studentbostadsfrågan. Det är inte en fråga om att lärosätena själva ska bygga och förvalta bostäder, men genom att exempelvis teckna långsiktiga hyresavtal med de som kan bygga och förvalta skapar man bättre förutsättningar för att någon ska vilja ta den ekonomiska risken att satsa på studentbostäder. Samtidigt som lärosätena är garanterade bostäder åt sina studenter.

Anpassa regelverk

För det andra måste regelverken som omgärdar studentbostäder anpassas efter de förutsättningar som råder, vad gäller allt från skattefrågor till byggregler. Fastighetsavgiftens utformning är utan tvekan det mest flagranta exemplet på en regel utformad för helt andra boendeformer än studentbostäder vilket kårerna tydligt visar i sitt inlägg. Men även reglerna som styr själva utformningen av bostäderna behöver en översyn och anpassning efter studenternas behov – inte efter medelsvenssons behov.

Ett ökat engagemang av lärosäten, förändrade skatter och anpassade byggregler må vara långsiktiga åtgärder vars effekter inte hjälper den bostadssökande studenten inför vårterminen 2012. Men vid sidan av mer kortsiktiga – om än nödvändiga – åtgärder för att starta produktionen omedelbart är det viktigt att också diskutera de grundläggande förutsättningar och värderingar som gjort att vi hamnat där vi är idag. Först då kan vi närma oss den väl fungerande studentbostadsmarknad Sveriges lärosäten och studenter är i så innerligt behov av.

Martin Johansson

tf generalsekreterare, Studentbostadsföretagen