Många föräldrar har förlorat förtroendet för Angereds kommunala skolor och valt andra skolor för sina barn, lokalkostnader stjäl pengar som egentligen borde ha gått till undervisning och undervisningen på många ställen är inte tillfredsställande. Vi är väl medvetna om att Angereds stadsdelsnämnd måste fatta ett beslut som innebär förändringar, men i dagsläget finns inte ett beslutsunderlag som innehåller en djupare analys framarbetad av rektorer och lärare och med synpunkter från dem de mest berör, eleverna och deras föräldrar.

I somras gav Angereds stadsdelsnämnd stadsdelsförvaltningen uppdraget att ta fram ett förslag på hur skolorna i vår stadsdel i framtiden ska se ut. Uppdraget var ganska öppet, det skulle vara pedagogiskt och ekonomiskt hållbart och ta hänsyn till närhetsprincipen för de yngre barnen.

Nu har nämnden fått ett förslag att ta ställning till, och enligt vår uppfattning handlar det i huvudsak om ekonomi och om de nya behörighetskraven för lärare. I stort innebär förslaget att nuvarande F-6 skolor och 7-9 skolor i stället organiseras som F-3 respektive 4-9 skolor.

Saknar en analys

Teoretiskt sett är det ett klokt förslag. Om vi inte hade haft några skolor tidigare och skulle bygga upp en helt ny organisation hade det till och med varit ett bra förslag. Man minimerar lokalkostnader och kan uppfylla behörighetskraven på ett så enkelt och kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Dock har vi stora invändningar, dels mot förslaget, dels mot hur det arbetats fram och förankrats – eller snarare inte förankrats.

Vi saknar en analys av vad som redan fungerar bra i våra skolor och vad som fungerar sämre. Angereds skolor har en dålig måluppfyllelse när det gäller betyg. Hur ser måluppfyllelsen ut när det gäller andra mål, till exempel trygghet, elevernas inflytande på undervisningen, deras självförtroende och synen på andra människor? Hur har skolorna lyckats med sin demokratiska fostran? Och där måluppfyllelsen brister - vad beror det på? Är det klokt att splittra alla skolenheter, även välfungerande sådana utan att först göra den analysen?

Vi vill att våra lärare och rektorer ska ge järnet för att våra barn ska lyckas i skolan och därmed i livet. Bör vi då inte fråga dem hur de ser på skolan, sitt arbete och barnens behov? Tror vi verkligen att det främjar ett gott arbete i framtiden om flertalet känner att styrande politiker anser att de inte duger och att vi inte har behov av deras kunskaper och erfarenheter i omorganisationen? Att bygga upp nya, fungerande arbetslag kommer att ta tid. Frågan är, vad som kommer att hända medan det arbetet pågår. Kommer fler barn att välja andra skolor än de kommunala och kommer resultaten att även fortsättningsvis vara oacceptabelt låga?

Chans till medborgardialog

Det är viktigt att ta i beaktande hur barnen och deras föräldrar ser på förvaltningens förslag till förändring och sina möjligheter att göra sina röster hörda. Känslan av att inte ha blivit lyssnade på är stor, hur harmonierar det med att vi vill lära barnen att det har betydelse vad de tänker, säger och gör? Här har Angered Stadsdelsnämnd och förvaltningen chansen att verkligen starta en medborgardialog värd namnet!

Och när det gäller skolorna för de mindre barnen saknar vi en konsekvensanalys av fördelarna för barn och föräldrar att ha en skola i sitt närområde dit man kan gå eller cykla och nackdelarna med de ökade transporterna och ytterligare miljöbelastning till följd av längre resor för elever och föräldrar.

Vi önskar därför att det under våren tas fram åtminstone ett alternativt förslag, en djupare analys av fördelar och risker med förslagen och att elever, föräldrar och berörd personal ges utrymme att delta i arbetet.

Yvonne Palm (V)

andre vice ordförande i Angereds stadsdelsnämnd

Hillevi Werring (MP)

ledamot i Angereds stadsdelsnämnd