I kväll, onsdag, visar TV4 ännu ett program i serien Kalla Fakta om Drottningens far. Hösten 2010 fick programmen om Walther Sommerlaths övertagande av en fabrik i Berlin ett oerhört genomslag. Redaktion belönades med TV-priset Kristallen 2011.

Den bild som förmedlades var att Sommerlath lagt beslag på en judisk mans fabrik utan ersättning. Att Drottningens far tagit fabriken ifrån dess ägare Efim Wechsler och därmed aktivt medverkat i ariseringen. Redan då fanns en uppgift som indikerade något annat – en uppgift att Wechsler ägt en kaffeplantage i Brasilien. Den ledtråden togs inte upp.

Drottningen och hennes bröder bestämde sig för att söka ta reda på vad som egentligen hänt – som var och en skulle göra om det kom uppgifter att en förälder begått grovt orättfärdiga handlingar. Till hjälp i forskningsarbetet anlitades förre riksantikvarien Erik Norberg, expert på Andra världskriget.

Verkligheten en annan

Norbergs undersökning, publicerad på hovets hemsida i augusti 2011, visade att verkligheten var en helt annan än den TV4 serverat och som andra medier återgett utan att ifrågasätta. Polizeipräsident Berlin hade i december 1938 uppmanat Wechsler att lämna Tyskland och myndigheterna hade i januari 1939 förbjudit judar att bedriva yrkesmässig handel. Ut ur Tyskland fick han bara ta med 10 riksmark. Men Walther Sommerlath kom överens med Wechsler att köpa fabriken i utbyte mot egendom i Brasilien. Wechsler erhöll mark, dels Sommerlaths andel av hustruns familjs kaffeplantage, dels tre andelar i ett landområde i Santo André (ett område i Sáo Paolo där nu bland annat några svenska företag lagt sina Brasilien-fabriker). Våren 1939 var Brasilien i praktiken stängt för judar. För inresa krävdes att man var boende i landet. Markägandet var det som möjliggjorde för Wechsler att få en fristad undan nazistisk förföljelse. Han fick, av all information att döma, en god framtid där. Fick han full likvid för fabriken? Vi vet inte, men han krävde inte ersättning efter kriget, vilket han hade kunnat om han känt sig förfördelad.

Reaktionen hos TV4 på dessa nya uppgifter har varit att undersökningen är en partsinlaga. Man har ifrågasatt om Wechsler fått fullt betalt och menat att Sommerlaths syfte säkert inte varit annat än ont. Man vidhåller sin missvisande berättelse. Varför? Har TV4 alls velat veta vad som egentligen hände?

I den dokumentation som Erik Norberg nu lagt ut på hovets hemsida finns uppgifter som ställer hela Kalla Fakta-projektet i en ny dager: Sist, på sidan 136, ligger en mejlväxling. När Erik Norberg efterfrågar information om Walther Sommerlath i arkiven ställer medarbetaren vid The Jewish Museum i Rio de Janeiro Fábio Koifman en misstänksam motfråga: Varför vill han ha information? Norberg svarar att han genomför en undersökning på Drottningens uppdrag efter uppgifter i ett program i svensk TV. Då kommer förklaringen till mannens skepsis: han har tidigare fått besök av reportrar från svensk TV. Dessa visade sig snart ointresserade av att få fram en objektiv bild: ”We call this kind of research story denounced”. Och om det handlar om media: ”bad journalism”.

Ute efter ett skandalprogram

Reportrarna uppfattades vara ute för att göra ett skandalprogram. Det som inte passade in i deras bild ville de inte veta av. En intervjuad expert på nazismen hade blivit betänksam över intervjuarens: ”negative reaction - - - when he disagreed with the conclusions that they wanted to get mistaken for the participation of Mr. Sommerlath in all subjects”.

Har TV4 sett dessa mejl? Vad har de dragit för slutsatser och hur tänker de kommentera detta i kvällens sändning?

Det är en viktig uppgift, för forskning och medier, att sprida kunskap om nazisternas övergrepp. Med kunskap skapas insikt om faran med intolerans också i vår tid. Därför är det allvarligt om sanningen undertrycks för att den inte är så svart och vit att storyn blir säljande.

Madeleine Leijonhufvud

professor emeritus i straffrätt