Vårt klimat angår oss alla. Därför måste vi ta ett gemensamt och långsiktigt ansvar och sätta in klimatfrågorna i ett större perspektiv som också inkluderar ekonomisk och social uthållighet.

Det uppmärksammade initiativet Köttfri måndag avser att minska de klimateffekter som bland annat nötköttsproduktionen medför. En tredjedel av de klimatgaser som kommer från världens animalieproduktion beror på avskogning i Sydamerika. Antalet nötkreatur i världen har fördubblats sedan andra världskriget. Under samma tid har antalet nötkreatur i Sverige halverats. Mer än hälften av det nötkött vi äter i Sverige är numera importerat.

Det är riktigt att idisslarnas foderomsättning ger klimateffekter genom metanproduktion. Men nötkreatur är också en förutsättning för att kunna bevara viktiga landskapsvärden och de är experter på att omvandla gräs till högvärdigt protein. Minskar vi konsumtionen av det svenska nötköttet får det stora konsekvenser.

Betesmarkerna minskar

Svenska betesmarker har en otrolig artrikedom, där många arter är hotade. Huvuddelen av dessa marker betas av nötkreatur. Vi har i Sverige ett unikt lagstadgat beteskrav för alla nötkreatur utom småkalvar och tjurar. Av alla nötkreatur, om man räknar bort de minsta mjölkraskalvarna, går 80 till 85 procent på bete under sommaren.

Betesmarkerna i Sverige minskar dock. Därmed förlorar vi vackra, ljusa och variationsrika landskap som möjliggör rekreation, goda boendemiljöer, ett bra underlag för företagande och en livskraftig landsbygd. För att bevara dessa värden fordras gårdar med nötkreatur.

Det svenska klimatet passar bra för odling av gräs och vi har ingen brist på vatten. Det är i första hand detta gräs och betet på naturbetesmarkerna som de svenska nötkreaturen lever av. Den solenergi och koldioxid som binds i gräset omvandlas av nötkreaturen till högvärdigt protein. Så har det skett i årtusenden och därmed bidragit till att göra det möjligt för oss att leva i denna del av världen.

Kan inte användas för matproduktion

De permanenta gräsmarkerna kan inte användas för annan matproduktion. Att inte använda dem för att producera livsmedel är ansvarslöst ur ett globalt försörjningsperspektiv. En hög köttkonsumtion är å andra sidan inte möjlig för hela jordens befolkning. Ökad tillgång på vegetabiliska livsmedel där högvärdigt protein kan ersätta kött är oerhört viktig. Dessa passar dock i många fall bättre att odla i annat klimat än det svenska.

Själva gräsmarkerna liksom träden i betesmarkerna binder kol. Veden från träd som avverkas och ersätts av nya uppväxande träd kan ersätta fossil energi. På detta sätt kan nötköttsproduktion i trädbevuxna hagmarker bli i det närmaste klimatneutral.

Svenska djur växer snabbt tack vare bra djurmaterial, gott hälsoläge och god fodertillgång. Sammantaget gör det att utsläppen per producerat kilo nötkött blir lägre än vid produktion i områden som inte har samma goda förutsättningar.

Cirka 65 procent av det svenska nötköttet kommer från mjölkraserna; tjurar, stutar, kvigor och utslagskor, vilket internationellt är en stor andel. Att få både mjölk och kött från samma djurpopulation ger lägre utsläpp per producerat kilo livsmedel.

Att allmänt minska sin köttkonsumtion behöver inte bidra till en hållbar utveckling. Mer fokus behöver läggas på vilket kött som konsumeras. Ökade kunskaper och underbyggda medvetna val, där klimateffekterna sätts in i ett helhetsperspektiv krävs för en utveckling i rätt riktning.

Johan Bodegård

chef, Artdatabanken

Urban Emanuelsson

professor, Centrum för biologisk mångfald

Karl-Ivar Kumm

docent, miljöekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet

Christer Nilsson

professor, Sveriges Lantbruksuniversitet