Under julafton, från strax efter Kalle Anka var slut fram till sena kvällen, hade vi 75 ungdomar på två fritidsgårdar i Kungälv. Ungdomarna kom till gårdarna av många olika skäl och några av dessa behöver man inte ha mycket inlevelseförmåga för att förstå.

Efter att bilar hade brunnit i Kungälv sommaren 2009 fick jag i uppdrag att genomföra en analys av de bakomliggande orsakerna. Det enklaste var att undersöka vid vilka tidpunkter som vi hade bränder och polisutryckningar. Det visade sig att dessa var som flest under lov, följt av helger och relativt få under vardagskvällar. På den tiden var fritidsgårdarna stängda vid de mest kritiska tidpunkterna. Av samtliga anlagda utomhusbränder mellan 2005-09 inträffade alla utom två när fritidsgårdarna var stängda.

Oroligaste tiden på året

Jullovet var den oroligaste tiden på året. Med bara en smula fantasi kan man föreställa sig hur ett jullov är för det barn som befinner sig i utanförskap. Den uppenbara lösningen på problem var att tillgängliggöra ungdomsverksamhet under dessa kritiska tidpunkter. Denna omställning är nu gjord i Kungälv men den gjordes under motstånd.

Vi har lärt oss något av detta arbete som borde vara av intresse för alla som vill minska effekterna av utanförskap bland ungdomar och på sikt bygga bort det. Först och främst har ungdomarbete låg status och tilltron till fritidsledare kännetecknas ofta av läpparnas bekännelser. I en ständigt pågående diskussion om att öka karriärvägarna inom pedagogiskt och socialt arbete byggs det upp en förväntan på att man skall utvecklas inom yrket genom att ha specialiserade sidouppdrag på bekostnad av tid bland barn och ungdomar. Men det arbetet som i slutändan betyder något kan bara äga rum i mötet med barnen. Vi måste vara försiktiga med att hylla och bygga upp karriärvägar som bär bort från dem.

Fördomar ledde till fel fokus

Det andra motståndet kommer från våra egna fördomar om vilka som behöver vår uppmärksamhet. I Kungälv har vi haft fokus på ett bostadsområde med en hög andel invånare med så kallad invandrarbakgrund och som tilldragit sig de flestas uppmärksamhet. Men med några enkla jämförande data visade det sig emellertid att den psykosociala ohälsan var betydligt större i ett annat område bestående av etniska svenskar.

Etnicitet är en dålig förklaringsfaktor för att förstå utanförskap. Fattigdom, utbildningsnivå och arbetslöshet är mycket tydligare. Det är ett tidens tecken att vi tillåter oss att tala om misslyckad integrationspolitik i stället för att se misslyckandena i fördelningspolitiken och socialpolitiken.

Glömmer flickorna

För det tredje, och på sikt förmodligen viktigast av allt, så har vi en tendens att fokusera på pojkarnas beteende och behov och omedvetet betraktar vi flickorna som marionetter i pojkarnas drama. Socialt arbete kan inte bara vara kompensatoriskt, att man skall hjälpa den enskilde att bli mer funktionell. Socialt arbete måste återigen våga vara emancipatoriskt. Vi måste arbeta för att dessa tjejer får möjligheten att ta makten över sina liv.

Varje dag under detta jullov har vi i Kungälv haft ungefär 100 ungdomar i olika verksamheter. För oss är det ett nytt sätt att arbeta och vi är ännu sökande i hur vi kan stödja våra ungdomar till att ta kontrollen över sina liv. Men vi har lärt oss så mycket som att mängden tid tillsammans med dem, när de behöver oss, är en kvalitet som inte kan ersättas med enstaka dyra arrangemang eller kortsiktiga projekt. Nya bilbränder förebyggs på julaftonskväll, men vem jobbar då?

Christer Mattsson

enhetschef inom socialtjänsten i Kungälvs kommun