De flesta svenskar har inte en aning om de viktigaste frågorna som behandlas i EU-kommissonens förslag till skärpta regler i direktivet för tobaksprodukter, som beräknas bli klart under våren. Orsaken till okunnigheten är att all uppmärksamhet från mediernas och politikernas sida i Sverige koncentrerats till snuset och möjligheten att exportförbudet för snus till EU-länderna hävs.

Övriga förslag som har direkt betydelse för svenska barns och ungdomars hälsa är det däremot tyst om.

Snuset är bara ett av sex områden som EU-kommissonen lät regeringar, myndigheter, företag, organisationer och enskilda medborgare lämna synpunkter på under en allmän remissomgång via internet fram till december 2010.

De förslag och konsekvensanalyser som remissförfarandet gav bearbetas nu i EU:s Generaldirektorat för hälso- och konsumentfrågor till ett slutgiltigt direktivförslag. Målet är att möjligöra ett effektivare tobaksförebyggande arbete för att minska den ohälsa och de 500 000 förtida dödsfall som tobaksbruket orsakar i medlemländerna.

Svenska snuset i fokus

Ett av de sex områden, som behandlas i förslaget gäller om exportförbudet av svenskt snus till andra EU-stater ska vara kvar eller avskaffas. Ett tredje alternativ är att införa ett förbud för all rökfri tobak.

Ett slopat exportförbud förändrar inte någonting för svenska folket, frånsett att aktieägare i Swedish Match naturligtvis hoppas på ökad försäljning och stigande aktiekurser. Däremot drabbas de övriga EU-länderna av ännu en tobaksprodukt.

De andra fem förslagen, som det är så tyst om, har däremot direkt betydelse för svenskarna. Det handlar om åtgärder för att skydda människor, främst barn och ungdomar, mot tobaken och dess förödande hälsoeffekter.

Kommissionen föreslår till exempel att stora varningsbilder på tobaksförpackningar ska bli obligatoriska i samtliga EU-länder. Hittills har länderna frivilligt kunnat använda bildvarningarna, sju länder har infört dem och fler är på väg. Det visar att allt fler länder inser att bildvarningar påverkar barn och unga att inte köpa tobak.

Neutrala förpackningar

På samma område framförs också ett förslag om neutrala förpackningar. Något som Australien som första land infört för att stoppa tobaksbolagens effektivaste kanal för marknadsföring. Neutral förpackning innebär att inga andra bilder än varningsbilder får förekomma och att alla paket ska ha samma neutrala standardfärg. Varumärkets namn trycks i vanligt svart, litet typsnitt. Även här visar undersökningar att neutrala paket är mindre attraktiva för de unga konsumenterna.

Den svenska regeringen har i sitt remissvar sagt att den är emot både obligatoriska varningsbilder och neutrala paket.

Ett annat område handlar om kontroll av tillsatser i tobaksprodukter. Mängden tillsatser har ökat från nästan inga alls före 1970 till numera över tusen. De används för många ändamål, som att förstärka nikotinets effekter, dämpa röklukten eller göra tobaken attraktivare genom smaktillsatser. Det senare används huvudsakligen för att attrahera barn och ungdomar.

I många länder utanför Europa har därför smaktillsatser förbjudits. EU-kommissionen kan tänka sig ett grundläggande kriterium med vars hjälp medlemsländerna själva bestämmer vilka tillsatser som ska stoppas. Alternativen är en lista med förbjudna tillsatser eller en med dem som är tillåtna.

När det gäller tillsatser säger regeringen i sitt remissvar att den kan tänka sig ett stopp, men enbart för ”farliga” tillsatser.

Exponeringsförbud diskuteras

Tobakens tillgänglighet är ett annat område där möjligheten öppnas att införa exponeringsförbud för tobak på säljställen. Kommissionen uppmärksammar att tre medlemsländer redan beslutat införa exponeringsförbud, Storbritannien, Irland och Finland (utanför EU i Europa också Norge och Island). Undersökningar bland ungdomar runt om i världen visar att de sällan skulle lockas att köpa cigaretter om de inte hade dem mitt för ögonen i butikerna. Även personer som slutat eller försöker sluta röka skulle lättare klara av att låta bli tobaken. Erfarenheter från bland annat Kanada bekräftar detta.

Regeringens svar är att åtgärder på försäljningsställen bör överlåtas till varje land att genomföra eller också behandlas inom ramen för EG-direktivet om marknadsföringsåtgärder.

Ett av de övriga områdena behandlar vilka nya produkter som direktivet ska omfatta. Frågan är aktuell eftersom det kommer fram allt fler produkter som breddar sortimentet, till exempel elektroniska cigaretter och nikotindrinkar. Allt vanligare är också nikotintabletter som smälter i munnen. Reglerna för sådana produkter skiljer sig åt i medlemsländerna och behöver bli mer likvärdiga.

Kontroll av tobakens ingredienser

Slutligen handlar ett område om registrering och rapportering av ingredienser i tobaken. Tobaksbolagens följsamhet gentemot de lagar och förordningar som gäller i medlemsländerna är inte alltid på högsta nivå, konstaterar kommissionen. Den kan tänka sig en gemensam mall för rapporteringen i medlemsländerna, alternativt införa avgifter och sanktioner mot tobaksbolag som inte svarar upp mot reglerna.

Allt detta är viktiga frågor som få svenskar, på alla nivåer, verkar veta något om. Vi anser att det är angeläget att så många som möjligt känner till samtliga områden i direktivförslaget. Svenskarna har utan problem accepterat rökförbudet på serveringar, men det tobaksförebyggande arbetet får inte upphöra i och med det. Fortfarande drabbas drygt 6 000 svenskar varje år av en för tidig död av sitt rökande.

Vi behöver de åtgärder för att begränsa tobaksbruket som direktivet rymmer men inte den om snuset, som enbart handlar om att sprida en tobaksprodukt ännu mer.

Magnus Ehrencrona (MP)

Christer Engelhardt (S)

Eva Olofsson (V)

ledamöter i riksdagens socialutskott