År 2011 blev för Europa ett år av krishantering och osäkerhet till följd av stora skuldbördor. Det ekonomiska läget är allvarsamt och vi kan ännu inte utesluta att det kan förvärras ytterligare. Vi ser hur länder som misskött sina offentliga finanser tappar förtroende och hur det slår mot jobben och välfärden.

Skuldkrisen tvingar många länder att genomföra tuffa sparprogram. Regeringar runt om i Europa tvingas höja skatterna och skära ned på offentliga utgifter. Nedskärningarna slår som hårdast mot dem som har det sämst. Ännu större påfrestningar skapas samtidigt i de länder som inte förmår att vidta åtgärder för att minska skuldbördan.

I början av 1990-talet gick Sverige igenom en mycket allvarlig kris. Den gången återspeglade krisen stora brister i den svenska ekonomin till följd av en oansvarig och reformfrånvänd politik under 70- och 80-talet. Den här gången kommer krisen utifrån. Den slår emot Sverige med full kraft. Sverige är en öppen och exportinriktad ekonomi. Utrikeshandeln är, och har alltid varit, grunden för vårt välstånd. Det innebär också att när det stormar i världsekonomin så blir omvärldens kris kännbar även för oss.

Sverige gick in krisen med stora budgetöverskott. Alliansregeringen har värnat om en ansvarsfull ekonomisk politik till skydd för jobb och välfärd. Vi samlade i ladorna i goda tider samtidigt som vi reformerade ekonomin för fler i arbete och färre utanför arbetsmarknaden. Överskotten gjorde att vi kunde bedriva en trovärdig stimulanspolitik när krisen slog till samtidigt som ekonomin fungerade bättre när det gradvis vände upp.

Stimulanspolitiken har gett resultat

Drivkrafterna för att arbeta och utbilda sig har ökat, samtidigt som efterfrågan på arbetskraft har stimulerats med bättre villkor för företagande och särskilda lättnader för en växande och personalintensiv tjänstesektor.

I krisen har det också tydliggjorts hur viktigt det är med en fungerande förskola och tydliga jämställdhetsambitioner. Många av de länder med störst problem har också lågt arbetsmarknadsdeltagande bland kvinnor.

Det allvarliga ekonomiska läget ställer stora krav på politiken. Samhället måste hålla ihop. Att bryta utanförskapet och öka sysselsättningen är det viktigaste sättet att minska klyftorna och öka sammanhållningen.

Särskilt angeläget är det att bekämpa Sveriges höga ungdomsarbetslöshet. Under årtionden har förutsättningarna för unga att få jobb gradvis försämrats. Andra länder har visat att den trenden går att bryta och Sverige måste ta ytterligare steg för att öka ungas kunskaper och anställningsbarhet. Vi kan aldrig acceptera en arbetsmarknad som exkluderar stora grupper. Arbetslinjen måste omfatta alla och det får aldrig bli kultur bland unga att inte jobba.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att hjälpa ungdomar på arbetsmarknaden. Bland annat har arbetsgivaravgiften halverats för personer under 26 år och extra stöd har riktats till ungdomar som varit utan arbete länge. Med en förnyad och kunskapsfokuserad skola som ger ökade möjligheter till praktik och lärlingsanställningar har vi förbättrat de långsiktiga förutsättningarna för unga att få jobb. Vi ska nu också reformera försörjningsstödet som gör det olönsamt för många unga att börja jobba.

Fler jobb och bra villkor

Många av regeringens reformer kommer dock bara framtida ungdomar till del. Ytterligare åtgärder måste vidtas för dem som är unga i dag. Vi vet att brister i utbildningen och villkor på arbetsmarknaden utgör problem särskilt för unga. Ingångslöner som ligger allt för nära de löner som betalas till mer erfarna personer är ett annat hinder.

Under 2011 har vi påbörjat samtal med arbetsmarknadens parter. Jag ser fram emot fortsatta samtal under 2012. Tillsammans kan vi finna nya sätt att säkra jobben, både på kort och lång sikt. En utgångspunkt för arbetet är att skapa en varaktigt högre sysselsättning med bra villkor för alla parter och med den trygghet och flexibilitet som är kärnan i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Det är bara genom att stärka arbetslinjen och säkra att den omfattar alla som vi kan skapa ett samhälle med hög välfärd där var och en har möjlighet att utveckla sin potential. Genom att förbättra tillväxtförutsättningarna och konkurrenskraften värnar vi Sveriges starka position så att vi bortom krisen står redo att möta framtida utmaningar.

Anders Borg (M)

finansminister