Lärarlegitimationen är en av de största skolreformerna i svensk historia och genomförs just nu. Lärarförbundet är och har varit en stor påskyndare av legitimeringen och utbildningsminister Jan Björklund har varit den positiva kraft som infört legitimationen. Regeringen har dessvärre inte löst de problem som reformen för med sig.

Hela lärargrupper riskerar att falla mellan stolarna, arbetsgivare hotar lärare med bristande behörighet med uppsägning, lärare ges inte förutsättningar att komplettera sin utbildning och nyexaminerade lärare riskerar att bli utan introduktionsår.

Brett stöd

Lärarförbundet föreslår att regeringen inrättar en permanent nationell kommitté med representanter för Utbildningsdepartementet, berörda myndigheter, lärarorganisationerna, Sveriges kommuner och landsting och Friskolornas riksförbund. Kommittén ska lösa de frågor som uppkommer och föreslå de insatser som krävs för att reformen ska lyckas.

Legitimationen har brett stöd bland lärare men risken är att stödet vänds till stor frustration om införandet blir bristfälligt. Lärarförbundet varnade tidigt för att ett organisatoriskt kaos kan bli följden av reformen om inte alla parter tar sitt ansvar. Efter bara några månader kan vi konstatera det kaos som vi varnade för.

Ska reformen lyckas krävs några akuta beslut :

Ordna introduktionsplatser

I januari 2012 började reglerna för introduktionsår gälla alla nyutbildade lärare. För att bli legitimerad lärare krävs utöver högskoleutbildning ett yrkesår under ledning av en erfaren lärare – en mentor. Idag finns ingen organisation på skolorna för att ta emot nyutexaminerade lärare och de riskerar att bli utan introduktionsår. Utan introduktion får nya lärare ingen legitimation och utan legitimation inget fast jobb.

Utbilda, säg inte upp

Minst var fjärde lärare har behörighet i andra ämnen än de som de undervisar i. Behovet av kompetensutveckling är enormt och vare sig de resurser regeringen eller arbetsgivarna har avsatt är tillräckliga. Sveriges Kommuner och landsting, SKL, hävdar att enskilda lärare är skyldiga att ordna så att de har rätt kompetens – trots att kommunerna anställt lärarna till att göra ett annat jobb än det de har utbildning för. SKL hävdar också kommunernas möjligheter att säga upp lärare som saknar rätt kompetens. Lärarförbundet har motsatt uppfattning. Samtliga arbetsgivare - såväl kommunala som fristående - måste ta ansvar för kompetensutveckling av sina anställda.

Särskild lösning för särskolan

För att få legitimation inom särskolan krävs en specialpedagogisk vidareutbildning mot utvecklingsstörning. Denna utbildning har inte funnits på 10 år och kraven är därför omöjliga att uppnå. Kraven må vara relevanta, men eftersom kartan och verkligheten inte alls överensstämmer bör regeringen upprätta en särskild tids- och åtgärdsplan för särskolan.

Detta är tre akuta förändringar som måste till snarast. På sikt måste också alla lärare omfattas av legitimationen. I dag omfattas inte viktiga lärargrupper såsom exempelvis modersmålslärare, fritidspedagoger och yrkeslärare.

Lärarförbundet jobbar hårt för att reformen ska bli en framgång. Men det krävs att regeringen är beredd att ändra där det brister.

Eva-Lis Sirén

ordförande, Lärarförbundet