Under det senaste halvåret har det förts en intressant diskussion om Göteborgs framtid och utbyggnad. De stora projekten är ju ombyggnaden av södra älvstranden, Västlänken, förtätning av innerstaden och förbättring av förbindelserna över eller under älven. Det är dock en fråga som har lysts med sin frånvaro hela tiden nämligen vad som görs på ett positivt sätt för att öka kollektivtrafiken. Göteborg har vid alla jämförelser med andra större städer en mycket låg andel.

Alla studier som gjorts världen över visar att det är trafikens kvalitet, det vill säga i första hand framkomlighet som är avgörande. Priset spelar inte alls så stor roll som en del tror. En blick på vad andra städer i Göteborgs storlek eller större har gjort är att bygga upp en tunnelbana i innerstaden. Det räcker bara på att se vad som gjorts i Oslo i vår närhet men exemplen är många i Europa och annorstädes.

Det har hävdats tidigare att detta är omöjligt i Göteborg på grund av leran men det har ju gått att bygga Götaleden och nu tydligen också Västlänken.

Felet med spårvagnar i en innerstad som Göteborg är att de går i ett gatunät där även annan trafik finns och en mängd fotgängare samt att de ofta svänger i nittio grader vilket tillsammans gör att genomsnittshastigheten blir sällan över 10 km i timmen.

Dyrt men nödvändigt

Att bygga en tunnelbana i Göteborg är självfallet ytterst dyrbart men kommer att vara helt nödvändigt om staden skall expandera till 700 000 invånare eller fler.

Jag har därför ett förslag i den aktuella planeringsdebatten. Genomför nu de planerade investeringarna men gör det på ett sätt som möjliggör för nästa generation av medborgare att bygga en tunnelbana. Med detta menar jag att när centralstationen byggs om och ut så gör det så att i framtiden finns utrymme under jorden för några tunnelbanestationer. Inte minst i Stockholm har det ju visat sig hur svårt och dyrbart det är när man måste bygga flera våningar under varandra.

Vidare bör stationer för Västlänken vid Södra vägen och Handelshögskolan göras på sätt som gör dem lämpliga också som tunnelbanestationer. När Stockholms tunnelbana byggdes en gång stod staten för själva tunnelbygget och rälsen och landstinget för tågen. Motsvarande bör ju rimligen vara en utgångspunkt för Göteborgsvarianten.

Beslut i dag påverkarframtida kostnader

Detta förslag kommer ju inte att kunna genomföras förrän efter 2025 men dagens beslut i en mängd frågor påverkar de kommande kostnaderna. Praktiskt skall självfallet bana gå i marknivå utanför centrum som t.ex. banan i dag till Angered. Utan att på något sätt har gjort några kalkyler tror jag det hela är en affär om minst 100 miljarder kr vilket innebär att en utbyggnad måste ske under lång tid.

De banor som skulle kunna bli aktuella är förslagsvis förbindelser med Hisingen, Angered, österut mot Kortedala/Östra sjukhuset, Mölndal och västerut mot Frölunda torg och Långedrag.

Sammanfattningsvis har jag som gammal professor i kulturgeografi och som jobbat på tidigare kommunikationsdepartementet och deltagit i ett flertal trafikpolitiska utredningar lärt mig att det är oerhört viktigt med ett långsiktigt perspektiv på alla trafikinvesteringar samtidigt som det gäller att göra så flexibla lösningar som möjligt. Misstag är ytterst dyra att rätta till. Därför uppmanar jag dagens beslutsfattare att planera för en eventuell tunnelbana innan det är för sent även om det inte synes rationellt eller ekonomiskt realistiskt i dag. I morgon är det kanske för sent.

Lars Nordström

professor emeritus i kulturgeografi