Efter en lång torka har regnen nu kommit till Afrikas horn med översvämningar, sjukdomar och ofarbara vägar som följd. Krisen skapar inte längre några rubriker, men hungersnöden kvarstår. Över 13 miljoner människor i Etiopien, Kenya, Somalia och Djibouti är fortfarande beroende av humanitärt bistånd.

I det värst drabbade landet, Somalia, är fyra miljoner människor i akut behov av hjälp för att överleva. 250 000 människor riskerar att svälta, trots hjälporganisationernas insatser. Nästan två miljoner människor är på flykt inom Somalia. Det internationella samfundets fortsatta engagemang är oumbärligt. Hjälporganisationerna förser i dag miljontals människor med mat, hälso- och sjukvård och annat bistånd. Tyvärr räcker inte pengarna till. 12,2 miljarder kronor har samlats in men det saknas fortfarande fyra miljarder kronor för att täcka alla behov.

Sverige har hittills i år bidragit med 759 miljoner kronor till Afrikas horn. Givet läget i framförallt Somalia kommer Sverige nu att bidra med ytterligare 70 miljoner kronor. Samtidigt vill vi uppmana alla – privatpersoner, företag, föreningar och stater – att ge mer. Varje krona behövs för att rädda liv.

Samordning av insatserna avgörande

De senaste stora humanitära katastroferna, till exempel i Haiti och Pakistan, har visat att internationell samordning är ett måste för att biståndet ska bli så effektivt som möjligt. Med gemensamma bedömningar, prioriteringar och strategier kan vi rädda fler liv. Detta är huvuduppdraget för OCHA, FN:s kontor för humanitär samordning. Sedan 1991 har OCHA arbetat med att förstärka FN:s beredskap för komplexa humanitära situationer och naturkatastrofer och att göra hjälpinsatserna på marken mer effektiva.

2011 har Sverige bidragit med 208 miljoner kronor till OCHA, vilket gör Sverige till den näst största givaren.

Alla humanitära aktörer måste inse att samordnade insatser ger bättre resultat. Samtidigt som vi försöker rädda liv måste vi hitta former för att undvika att detta enorma lidande upprepas. Afrikas horn drabbas allt oftare av torka, men erfarenheterna från Etiopien och Kenya visar att torka inte behöver innebära hungersnöd.

Konflikt och dålig politik skapar svält

Det som verkligen skapar svält och lidande är konflikt, otrygghet och dålig politik. För att bygga motståndskraft mot torkan kan vi långsiktigt hjälpa de drabbade länderna att till exempel genomföra innovativa program så att köpkraften bevaras och bönderna kan investera. Dessutom behövs forskning och investeringar för att främja en hållbar livsmedelsproduktion.

För att undvika framtida hungersnöd krävs ekonomiska och politiska lösningar. Det internationella samfundet kan bidra till att skapa fred, kräva att regeringarna på Afrikas horn tar sitt ansvar och ställa krav på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.

Vi måste öka vårt stöd till de nödställda på Afrikas horn samtidigt som vi arbetar för långsiktiga och hållbara lösningar. Politisk vilja, engagemang, uthållighet, mer samarbete och ökad samordning behövs. Detta kommer vi att fokusera på i våra fortsatta insatser för de utsatta människorna på Afrikas horn.

Gunilla Carlsson (M)

Sveriges biståndsminister

Valerie Amos

undergeneralsekreterare och FN.s humanitära chef