När klimatmötet i Durban inletts har klimatförändringarnas konsekvenser blivit allt tydligare. Rekordliten sommaris på Arktis gör att mindre solstrålar reflekterats ut i rymden. Det höjer medeltemperaturen ytterligare. I Östafrika drabbas människor av torka och svält. Här i Sverige blir stormar och regn kraftigare.Den senaste forskningen är oroande. Konsekvenserna av våra utsläpp av koldioxid kommer snabbare och tidigare.

Samtidigt bevittnar vi en märklig handlingsförlamning hos regeringen, en politikens kapitulation. Regeringen har satt klimatmål, passivt placerat sig på åskådarläktaren och lämnat till marknaden och våra privata initiativ att nå dem.

Resultatet är att utsläppen nu ökar.

Vi menar att omställning att bygga om samhället från ett fossilberoende till ett med förnybara energikällor är en omställning av den omfattningen som vi socialdemokrater drivit tidigare. Från fattigsamhället till välfärdsstaten. Från ett samhälle där utbildning var förunnat ett fåtal till ett kunskapssamhälle. Vi kan göra det igen.

Problemet för Reinfeldt är att flera andra ledare i världen har insett att det är den som snabbast sätter i gång omställningen som vinner konkurrensfördelar. En kapprustning har börjat och Sverige halkar efter.

Ökad efterfrågan på en minskande mängd oljan och internationella klimatkrav ger höjda priser på fossila bränslen. Det handlar inte bara om gröna jobb, som regeringen talar om, det handlar om alla jobb. För all verksamhet är beroende av fossila bränslen. Ju snabbare vi ställer om desto bättre konkurrensläge och exportmöjligheter.

Vår socialdemokratiska grundidé är att införa styrmedel som gör det lättare för människor att välja rätt och att klimatinvestera en del av intäkten så får vi en dubbel effekt.

Trafiken är den största utmaningen. Utsläppen ökar, samtidigt minskar andelen nya miljöbilar. För varje dag som går kommer regeringen längre och längre bort från riksdagens beslut om en fossilbränslefri fordonsflotta 2030.

Vi har en idé med en skatt på nya bränsletörstiga bilar som finansierar ett stöd till nya miljöbilar. Ju mindre utsläpp, desto mer miljöbilsstöd – ju mer utsläpp, desto större avgift. Samma system finns i Norge och Frankrike och är på gång i Storbritannien. Det skulle stimulera fler att köpa miljöbil, minska efterfrågan på de mest törstiga bilarna och sätta fart på försäljningen av nya miljöbilar som i längden ge fler miljöbilar på begagnatmarknaden. Det är en bredare ansats än regeringens ensidiga supermiljöbilspremie.

Men vi måste investera också. I biogasanläggningar, i cykelvägar och cykelparkering, i företag som vill testa ny teknik i pilotanläggningar eller nya spännande kollektivtrafiklösningar. 1,6 miljarder under fyra år vill vi satsa i lokala klimatprojekt. Det är en kraftig satsning som på sikt ökar vår konkurrenskraft eftersom omställningen går fortare, ger minskade utsläpp, fler jobb och bättre exportmöjligheter.

Regeringen saknar bra idéer för att minska vår energianvändning. Sverige står och ser på när andra går framåt. I Italien och Storbritannien finns vita certifikat där elföretagen måste bekosta energisparåtgärder. Men det säger regeringen i Sverige nej till och har inga andra förslag.

Om vi socialdemokrater är med och styr landet efter 2014 ska vi ta initiativ till en gemenskap med länder som är likasinnade och som tror på politikens möjlighet att lösa klimatomställningen. Sverige behöver minst halvera de inhemska utsläppen till 2030 för att nå 90 procent 2050.

Matilda Ernkrans (S)

Åsa Westlund (S)