En grundläggande svaghet med Spaks presentation är att han gör öppettiderna till en fråga om folkhälsa mot näringsfrihet. Den viktigaste friheten är inte krögarnas, utan gästernas. Vuxna människor vill uppenbarligen ha möjligheten att roa sig sent emellanåt. Utan efterfrågan skulle inga krogar ha öppet sent även om de fick.

Förslaget om partssamverkan om öppettiderna är också feltänkt. Polisen vill stänga nöjeslivet tidigt så att deras arbetspass blir bekvämare. Många krögare vill också stänga tidigt. De säljer inte särskilt mycket alkohol under de sena timmarna, öppettiderna är mer en konkurrensfördel och service till dem som vill roa sig sent. En partssamverkande kartell skulle köra över denna nöjeslystna allmänhet.

Restriktionerna har också ett pris. Färre ställen och striktare öppettider betyder färre mötesplatser och ett mer strömlinjeformat utbud. Tillstånd blir reservat för ett fåtal stora aktörer. Det betyder mindre jobb för dj:ar, färre ställen för musiker att spela på och artister att uppträda på. I förlängningen påverkar det stadens attraktionskraft.

Beror på var man tittar och hur man mäter

Visst finns det problem med en levande storstad. Nattliv innebär också risker för fylla och våld. Det måste hanteras, men ska inte överdrivas. Spak hävdar ett samband mellan våld och öppettider, men det resultatet beror lite på var man tittar och hur man mäter. En uppföljning av utökade öppettider i Storbritannien visar inte att våldet ökat, bara att fler incidenter inträffar vid senare tider (Durnford m fl, 2003).

Våldspuckeln inträffar tidigare på kvällen. Vid Stureplan i Stockholm, med gott om femställen, sker omkring fem procent av våldet runt klockan fem. Runt klockan fyra sker dubbelt så många våldsincidenter och toppen ligger omkring klockan två-tre (ECPA 2008 Sweden). Det är också ett faktum att trots att kroglivet liberaliserats under 1990- och 2000-talet så har dödligt våld minskat och det gäller särskilt alkoholrelaterat dödligt våld (BRÅ 2011:5). 

Kan förebygga våld

Polisen kan också förebygga våldet genom att finnas på utsatta platser, en effektiv polisstrategi som utvärderats av kriminologen David Weisburd. Här i Sverige har mobila poliskontor under helgnätter, Projekt Cityhelg, fungerat väl. Medan polisnärvaro verkar ha minskat våldet har BRÅ i sin utvärdering (Förebyggande av våld på allmän plats, BRÅ 2009) inte kunnat konstatera att kameraövervakning eller striktare krogtillsyn haft mätbara effekter. Förmynderi och övervakning verkar inte stoppa våldet lika bra som lag och ordning.

Nöjeslivets baksida får inte vara det enda som räknas. I ett teoretiskt resonemang från en tidigare alkoholutredning (SOU 2000:59) heter det att om samtliga restauranger skulle stänga torde det inte vara mycket kvar som lockade alla människor till de centrala delarna … Därmed är det också troligt att antalet brott påtagligt skulle minska om samtliga restauranger skulle stänga. Det låter som en steril mardröm till stad. Även om det kräver merarbete och obekväma arbetstider av exempelvis polisen både kan och bör brottsförebyggande insatser ske utan att människors friheter inskränks. Det gäller också rätten att roa sig efter klockan två.

Mattias Svensson

Författare till boken Glädjedödarna – en bok om förmynderi