Belåtna kor som betar i gröna sommarhagar. Eller småkvigor som sjunker ned med sina klövar i en blöt och lerig hage. Är båda varianterna lika djurvänliga? Svaret är till synes enkelt.

Självklart ska vi ha ambitionen att låta kor få beta ute under sommarhalvåret. Det är något som de flesta förespråkar och i Sverige har korna laglig rätt till bete varje år. Enligt reglerna ska korna få gå ute på bete 2-4 månader beroende på landsdel mellan den 1 maj och den 15 oktober.

Men verkligheten är sällan enkel och sanningen är att betesreglerna inte alltid gynnar djuren. På senare tid har problem med tillämpningen av lagstiftningen uppdagats. När regnet öser ned, så som i Halland de senaste månaderna, blir betet näringsfattigt och djuren mår dåligt. Då är det orimligt att småkvigor ska tvingas stå ute i rusket.

Ett moment 22

Vid de tillfällena har bönder velat ta in sina djur i syfte att upprätthålla djurskyddet. Enligt Jordbruksverket är lagstiftningen flexibel och medger att djuren tas in om det är nödvändigt för att skydda djuren eller marken vid onormala väderleksförhållanden. Men här börjar problemen. Vissa länsstyrelser har inte accepterat den gällande lagstiftningen vilket innebär att inspektörer motsätter sig att djur tas in vid dåligt väder, trots att det faktiskt finns utrymme för det i lagen. I deras ögon bryter lantbrukaren mot lagen om djuren tas in i ladugården. Men låter bonden djuren gå kvar ute i kyla och regn riskerar han/hon i stället att bli anmäld för djurplågeri. Bonden riskerar alltså att straffas oavsett hur han/hon gör och hamnar helt enkelt i ett moment 22.

För den lantbrukare som värnar om sina djur är det förstås kränkande att inte vara betrodd att kunna avgöra vad djuren mår bäst av. Rimligtvis måste de som ansvarar för djuren också ha möjlighet att få bestämma när djuren ska få komma in i ladugården.

En stel tolkning

Det här är ett tydligt exempel på att detaljrika regler, till och med de som syftar till att ge flexibilitet, i stället resulterar i en stel tolkning som inte främjar djurskyddet. Tvärt om! Ska vi kunna åstadkomma ett bra djurskydd krävs en central tillsynsmyndighet som agerar snabbt och resolut när det behövs. Så sker inte i dag! Vi efterlyser ett Jordbruksverk som handlar omedelbart när det uppstår problem och som ger länsstyrelserna tydligare vägledning i vad som faktiskt gäller. Dessutom behövs inspektörer med hög teoretisk kunskap men också praktisk erfarenhet.

Den sista november ska ett förslag till ny djurskyddslag presenteras. Det är angeläget att den är flexiblare och går mer i takt med verkligheten än vad den nuvarande lagen gör. På så sätt gagnas djurskyddet bättre. Nöjda kor i gröna hagar vill vi se även i framtiden men däremot inte djur som far illa i regn och lera. Vädrets makter kan ingen styra över, däremot kan lantbrukaren få styra över när det är dags att ta in småkvigorna i värmen.

Helena Jonsson

förbundsordförande LRF

Palle Borgström

ledamot LRFs riksförbundsstyrelse.