Tänk dig en arbetsmiljö där du dagligen riskerar att bli beskjuten med granatgevär eller kidnappad på obestämd tid av pirater. Sådan är verkligheten för svenska sjömän som på sin arbetsplats måste passera farvatten där piratverksamhet blivit en lönsam verksamhet för skrupelfria krigsherrar. Sverige måste mera aktivt bekämpa fenomenet och säkra tryggheten för våra sjömän.

Fenomenet sprider sig och de farliga vattnen blir allt mer omfattande. Genom att sätta ett automatvapen i händerna på en fattig afrikansk 15-åring och tillhandahålla en snabbgående liten båt s.k skiff, skapas en pirat långt ifrån Disneys idealiserade träbensfigur med papegoja på axeln.

Ocean Beyond Piracy rapporterar om en ökande piratverksamhet under 2010. Förra året attackerades 4 185 fartyg av pirater. 1 432 fartyg bordades och 1 090 sjömän kidnappades, misshandlades och användes som mänskliga sköldar. Den globalt gående sjöfarten går inte att räkna bort. Utan den stannar världen och mer än 90 procent av den globala handeln är sjögående. För Sverige som framgångsrik exportnation med stark frihandelstradition är hela välfärden beroende av varor som kan nå sina köpare i jordens alla hörn.

Den fattigdom som exploateras av krigsherrarna, bekämpas bättre än med något annat instrument med det ökande välstånd som handeln skapar. Då måste även de fattiga länderna runt Afrikas horn involveras i denna handel.

För att skydda handelsfartygen och dess sjömän behövs militära insatser. Sverige har vid två tillfällen deltagit i militära insatser för att bevaka de mest utsatta farvattnen runt Adenviken. HMS Malmö stoppade under den första insatsen ett pågående piratanfall och grep sju gärningsmän. Vid den andra operationen ledde Sverige insatserna från stabsfartyget MHS Carlskrona. Behovet att återuppta och intensifiera militära insatser är trängande. Utan motstånd ser allt fler rövarband möjligheten att gå till sjöss. En alternativ piratbekämpning är om staten ger upp sitt våldsmonopol till förmån för rederierna som själva skulle kunna hyra in säkerhetspersonal. Wallenius rederi var ett av de första med att anlita beväpnade vakter, något som regeringen efter sin snabbutredning i somras fann förenligt med självförsvarsrätten

Fundera inte för länge

Likväl är det av yttersta vikt att regeringen skyndsamt kan ge besked om hur och under vilka ramar säkerhet kan ges av privata säkerhetsvakter. Statsvetare intresserar sig djupt över jurisdiktionen på internationellt vatten och vilka av olika tillämpbara rättsramverk som ska appliceras. Detta funderande får inte ta för lång tid och måste göras i samklang med andra sjöfararländer. Redan har Danmark i sin Strategi for den danske indsats mod pirater 2011-2014 redovisat olika strategier för att minska piratattackerna, en av dem är civila beväpnade vakter.

För rederierna och dess sjömän är det viktigast att förutsättningarna för trygghet är etablerade och att de kan skyddas på bästa tänkbara sätt.

Sverige saknar inte militär kapacitet. Totalt elva korvetter och ett stabsfartyg finns i Sverige. Vi har erfarenhet från tidigare insatser. Deltagande i insatserna inom ramen för Operation Atalanta är roterande, vilket gör att Sverige kommer att kunna bidra på nytt. Ett fortsatt engagemang med förnyade insatser är något rederierna och sjömännen måste kunna förvänta sig. Ett alternativ till civilt beväpnade vakter ombord är att militär följer med ombord på de svenska handelsfartygen vid gång genom piratrika vatten. Detta för att skydda svenska liv och svensk egendom.

Det är nu dags att visa politisk handlingskraft och bistå vår handelsflotta genom att kraftfullt medverka till att lösa problemet med piratverksamheten!

Annelie Enochson (KD)

riksdagsledamot, sjöfartspolitisk talesperson