Så stärker man kommunens bolagsstyrelser
En styrelseledamot som inte förstår de väsentligaste risker som bolaget kan utsättas för ska inte sitta i styrelsen. Kompetens och engagemang måste därför öka i de kommunala bolagens styrelser i Göteborg, skriver bland andra riskrådgivare Staffan Gavel i en replik.
Relaterat
En förutsättning för att göra ett bra styrelsearbete är att man förstår och har kontroll över bolagets riskkarta. En styrelseledamot som inte förstår de väsentligaste risker som bolaget kan utsättas för ska inte sitta i styrelsen. Har man inte kännedom om riskerna kan man inte ställa krav på ledningen att utforma relevanta styr- och kontrollsystem.
Det räcker inte med att låta tjänstemännen utföra fotarbetet med korta avrapporteringar för styrelsen. Kompetens och engagemang måste öka i styrelsen och mer tid måste avsättas för att leva upp till de riktlinjer som ägarna ställt upp.
Fredriksson/Meyer framför i sitt debattinlägg i GP den 10 oktober att ”trappan ska städas uppifrån” och att svaga styrelser är roten till skandalerna i Göteborg stad. Deras framgångsrecept är bland annat att fler styrelseledamöter från näringslivet måste in i de kommunala bolagen. Det skulle öka kompetensen och mångfalden samtidigt som man håller isär ägar- och styrelserollen på ett tydligare sätt.
Redan 2009 antogs Riktlinjer för intern kontroll inom Göteborgs Stad som uttalat gav styrelsen ansvaret för god intern kontroll. Varje styrelse ska enligt dessa riktlinjer upprätta en organisation för den interna kontrollen samt se till att regler och anvisningar antas för densamma. Styrelsen ska också i samband med årsrapportens upprättande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till såväl kommunstyrelsen som Göteborgs Stads revisorer. Varför har då dessa riktlinjer inte hjälpt?
För lite insatta i riskerna
En viktig orsak är att det inte sällan förekommer att styrelserna är alldeles för lite insatta och tar för lite del i bolagets riskhanteringsprocess. Här måste något göras. En obligatorisk återkommande utbildning för styrelseledamöter i riskhantering och dess olika fokusområden hjälper till att alltid ha en aktuell riskkarta på styrelsens bord. Därigenom får man ett nödvändigt verktyg och underlag för att såväl utforma kontroller som uppföljningssystem och också för att kunna kommunicera med berörda tjänstemän.
Detta är också helt i linje med den föreslagna Näringslivskoden som presenterades i Bo Svenssons utredning om ”Mutbrott” (SOU2010:38) och som kommer att lanseras i dagarna. Syftet med Näringslivskoden är att ge vägledning till hur företag bör förhålla sig för att inte bryta mot god sed i affärslivet och då trycker man särskilt på att styrelsen ska identifiera de risker som föreligger för företaget. Men detta kräver naturligtvis att styrelserna har satt sig in i bolagets riskkarta.
Vi tror därför att med en riskkarta i handen och en förståelse att läsa den kan styrelsen ta initiativet och peka ut kompassriktningen för de kommunala bolagen. Därmed läggs en viktig pusselbit för att återupprätta förtroendet för de kommunala bolagen i vår stad.
Staffan Gavel
styrelseordförande i Lind Andersson, tidigare ordförande i FAR samt SKYREV
Henrik Lind
Mikael Andersson
grundare av riskrådgivningsföretaget Lind Andersson
Lind Andersson är rådgivare inom riskhantering med huvudkontor i Göteborg men bolag både i Sverige och Kina.























Följ oss på twitter #gpdebatt














