Efter dramatiken i Aten tyder det mesta nu på att det blir ett andra lånepaket till Grekland. Den lösningen är bättre än alternativen. En grekisk skuldnedskrivning hade i det här läget kunnat få förödande konsekvenser. Lånepaketet får dock inte bli en slutstation. Det är nu de riktigt tuffa tagen måste tas. Första prioritet måste vara att bygga upp de europeiska bankernas kapitalbuffertar. Oberoende av vad som händer i Grekland och övriga skakiga EU-länder är arbetet med att skapa bättre kapitaliserade banker nyckeln till att eurokrisen skall kunna lösas på ett hållbart sätt.

Snusförnuftiga ekonomer har i månader tävlat med ledarsidornas förståsigpåare om att vara skarpast i kraven på en omedelbar grekisk skuldnedskrivning. I ett enögt perspektiv där Grekland ses som avskuret från övriga Europa kan denna slutsats verka logisk. I en bredare och mer verklighetsförankrad analys håller dock inte resonemanget. Grekland är ingen isolerad ö. I själva verket är de ekonomiska banden till övriga delar av kontinenten starka.

Boll av osäkerhet

En grekisk nedskrivning skulle få drastiska negativa effekter för Greklands långivare. Många av dem skulle få svårt att hantera förlusterna. Det handlar om stora pengar. Europeiska banker har enligt Bank for International Settlements exponeringar mot Grekland på 130 miljarder dollar. Dessutom skulle en nedskrivning ge farliga bieffekter. Framför allt skulle förväntningar skapas på att Irland och Portugal skulle följa i samma spår. Därmed skulle en stor boll av osäkerhet vara i rullning. Om en grekisk nedskrivning provocerade fram liknande manövrar i Irland och Portugal skulle europeiska bankexponeringar på 463 respektive 194 miljarder dollar komma att påverkas.

Bankerna är för svaga

I nuläget är Europa inte redo för en sådan påfrestning. De sargade krisekonomierna har ännu inte hunnit återhämta sig på ett rimligt sätt. Framför allt är många banker alldeles för svaga. Deras buffertar skulle inte räcka till för att parera smällen. Mycket talar för att den grekiska statsskulden förr eller senare behöver rekonstrueras, men under rådande omständigheter är det klokast att vänta med detta. Det är inte optimalt att hålla igång den grekiska ekonomin med nödlån, men givet förutsättningarna är det nu både rimligt och lönsamt att köpa sig mer tid.

Vad tiden måste utnyttjas till är att se till att komma till rätta med svagheterna i det europeiska banksystemet. Det var där krisen började och det är där som den nu måste föras till sitt slut. Med ett mer robust banksystem skulle en grekisk nedskrivning fortfarande vara en hård smäll, men inte den katastrof av Lehman Brothers-proportioner som skulle riskeras med rådande problembild.

Stresstestet måste bli klart

Två processer på EU-nivå är avgörande för att banksektorn skall kunna återfå den nödvändiga styrkan. Dels håller den Europeiska Bankmyndigheten på att stresstesta 91 av de största bankerna. Testerna väntas vara klara i mitten av juli. Här måste samtliga länder visa respekt för myndighetens arbete och se till de nationella banker som får dåliga testvärden omgående täpper till de svarta hålen. Dels pågår arbetet med att i ett uppdaterat kapitaltäckningsdirektiv skärpa kraven på bankernas kapitalbuffertar. Här måste EU-länderna öppna upp för ett snabbt genomförande och låta bli att skydda bräckliga nationella banker genom att motarbeta starka gemensamma regler.

Vi har alltså ingenting emot en grekisk skuldnedskrivning, men först måste betydlig starkare kapitalbuffertar komma på plats.

Göran Färm (S)

Europaparlamentariker

Olle Ludvigsson (S)

Europaparlamentariker