Sedan den svenska mututredningen av Jas-affären med Sydafrika lades ned 2009 tänds hoppet om att fallet ska tas upp igen för att reda ut hur försäljningen av 26 Jas Gripen-plan till Sydafrika gick till. Avslöjanden i svenska böcker och nyhetsmedier visar att allt inte är utrett. Till och med Saab har gjort vissa medgivande – men skyller på en tidigare anställd.

Vi har fått tillgång till nya fakta som måste tas med i beräkningen när åklagaren fattar beslut om att öppna utredningen igen:

1. Saab erkänner att man gjort utbetalningar på 24 miljoner som inte kan förklaras som något annat än mutor. Men så sent som i mitten på juni presenterade den politiska oppositionen i Sydafrika nya handlingar som tyder på att Saab genom sitt sydafrikanska dotterbolag Sanip betalat ut upp till 150 miljoner till försvarsministerns närmaste man.

Enbart en liten del betalas öppet som ersättning för konsultuppdrag enligt utredarna – dolda i så kallade motköp i behjärtansvärda black empowerment- projekt. Utredare i Sydafrika och Storbritannien har fram till 2008 spårat hela 1,5 miljarder kronor. Allt tyder på att betalningarna fortsätter. Utredarna i Storbritannien påpekar att chefer på Saabs brittiska partner BAE i förhör inte kunnat ge några rimliga förklaringar på motprestationer som kan förklara dessa belopp.

Den fråga vi ställer oss är om det är rimligt att utbetalningar på 1,5 miljarder skett utan att Saabs ledning har gett grönt ljus?

Fler obesvarade frågor

Efter att Saab nyligen presenterat Sanips årsredovisningar ökar antalet frågor. Där finns en lista på avtal som Sanip ingått och som BAE tog över 2004. I listan ingår avtal med en rad företag och lån till personer och företag med starka band både till tidigare ANC-ledare och personer som varit centrala i den sydafrikanska upphandlingsprocessen. Bland annat ett lån som gavs den 19 februari 2002 på 750 000 kronor till en person som agerade affärskumpan till själva chefen för det sydafrikanska upphandlingsprogrammet.

2. Vi gör bedömningen att flera svenskar inom Sanip, som befann sig i Sydafrika under perioden, inte hörts efter att brittiska korruptionsutredare avslöjat hur det sydafrikanska dotterbolaget använts. Det gäller både anställda och styrelsen.

3. I maj i år gjordes en förlikning mellan Saabs brittiska partner BAE och myndigheterna i USA. BAE betalade 470 miljoner kronor för att slippa rättegång. I åklagarens underlag anges 2 591 brott mot lagstiftning i samband med Gripen- försäljningen till Sydafrika. Man beskriver även avancerade ekonomiska arrangemang för att betala olagliga provisioner via olika skatteparadis.

Det visar att man inte bara kan granska bokföring och årsredovisningar. Transaktioner som ska omvandlas till mutor tar helt andra vägar. Enligt de pengaspår som utredarna funnit har överföringarna gjorts i form av hemliga transaktioner via skatteparadis i Schweiz, Lichtenstein, Kina och Brittiska Jungfruöarna.

Det vi ska dra lärdomar av när Jas-affären rullas upp är att svenska staten och svenskt näringsliv samverkat för att få affären med Sydafrika i hamn. För att detta inte bara ska bli en skamfläck i svensk historia krävs att nuvarande regeringen lär av misstagen och inför riktlinjer som sätter fattiga människors rätt till utveckling, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i fokus när stora affärer ska genomföras. Regeringen måste skyndsamt se till att riktlinjerna för krigsmateriel skärps.

Måste infria sitt löfte

Riksdagens löfte från 2003 om att man ska ta hänsyn till fattiga människors intressen i samband med vapenexport måste omsättas i handling. Staten måste ha ett mycket mer aktivt förhållningssätt för att bekämpa korruption – och inte backa upp affärer som görs med hemliga provisioner och motköpsaffärer som kan användas för att dölja korruption. Stöd inte affärer som görs upp i hemlighet via skatteparadis – här släpar både lagstiftning och polisens resurser efter.

När Diakonia i slutet på 1990-talet gav sig in i debatten om Jas-försäljningen till Sydafrika gjorde vi det tillsammans med sydafrikanska kyrkor, fackföreningar och andra folkliga organisationer – som alla krävde att resurserna skulle investeras på ett helt annat sätt. Om den sydafrikanska regeringen i stället använt pengarna till sjukvård hade antalet sjuksköterskor kunnat vara tio gånger fler. Eller samtliga fem miljoner hivsmittade hade kunnat få vård under två år.

Vilken investering hade gjort störst nytta för de fattiga?

Bo Forsberg

generalsekreterare Diakonia

Magnus Walan

ansvarig politik och påverkan Diakonia