De initiativ som i dag tas från producenthåll för att minska matens påverkan på miljön riskerar att bli kontraproduktiva om de undviker att kommunicera om de viktigaste klimatvalen. Därför måste det till en samlad och kraftfull nationell satsning driven från högsta nivå för att minska miljöbelastningen från livsmedelskedjan. Annars uppnår vi aldrig klimatmålen.

Maten vi äter och slänger i Sverige ger upphov till växthusgasutsläpp som motsvarar ungefär 25 procent av de totala utsläppen per svensk och år. Det är nästan lika mycket som utsläppen för resor som står för knappt 30 procent.

Att beräkna och bedöma klimatpåverkan från olika livsmedel kan vara svårt för oss konsumenter då livsmedelskedjan är komplex. Det positiva är dock att det finns tillräcklig kunskap för att vi ska kunna göra de klimatsmarta valen. Det är i första hand vad vi väljer att äta som spelar roll och det är mindre viktigt hur maten har producerats eller hur den paketeras eller transporteras. Den absolut viktigaste klimatgärningen en konsument kan göra är att dra ner på konsumtionen av kött.

Monokulturer breder ut sig

Anledningen till att kött och animaliska produkter är påfrestande för miljön är flera. Vi odlar foder på majoriteten av världens jordbruksmark, närmare bestämt 70 procent. Fodret är mestadels spannmål och soja – som vi skulle kunna äta själva. Sojaodlingen i Sydamerika som drivits fram av västvärldens ökade köttkonsumtion har trängt undan andra livsmedelsgrödor och ersatt tidigare biologiskt rika marker med monokulturer. Mellan 70 och 90 procent av den energi vi stoppar i djuren går förlorad i form av värme och biprodukter. Dessutom släpper idisslarna i sin matsmältning ut stora mängder metan och stallar och gödsellager bidrar med ännu mer växthusgaser, övergödande och försurande ämnen.

Köttkonsumtionen fortsätter att öka

Därmed inte sagt att djuruppfödning inte kan vara ett resurseffektivt sätt att producera mat på. Men det handlar om vilka djur, hur djuren föds upp och vad de äter. Så en viss mängd kött kan vi äta med gott samvete – men mycket mindre än i dag. De nötdjur på bete som krävs för att vi ska kunna behålla vår biologiska mångfald motiverar bara en femtedel av det kött vi konsumerar i Sverige i dag.

Svenskens köttkonsumtion har ökat de senaste 20 åren och fortsätter att öka. Vi äter i dag drygt 85 kilo kött per person och år, vilket är en ökning med knappt 70 procent sedan 1960-talet och ungefär dubbelt så mycket som Livsmedelsverket rekommenderar ur näringshänseende.

Måste ändra vårt beteende

Vi konsumenter måste alltså ändra vårt beteende och kött måste bli ett komplement istället för att vara huvudingrediensen på tallriken. Tyvärr är det få idag som verkar för detta, utan istället har de miljömärkningar och certifieringar som finns på den svenska livsmedelsmarknaden ett producentperspektiv. Dessa märkningar kan därför i värsta fall vara kontraproduktiva och leda till att konsumenterna gör felaktiga val i tron att de är klimatsmarta. Att välja klimatmärkt kött är bara ett litet steg på vägen när ett stort och mycket enklare steg kan tas genom att välja bort kött. För att inte motverka sitt syfte borde märkningarna därför kombineras med information om att det absolut klimatsmartaste är ett vegetariskt alternativ.

Då Livsmedelsverket bland annat har som uppdrag att se till att vi konsumenter inte blir vilseledda i livsmedelsfrågor bör verket granska vilken effekt klimatmärkningar som kommer från producenthåll har på konsumentbeteenden.

Det hela kokar ned till att vi alla måste ändra våra konsumtionsmönster. För att åstadkomma detta behövs en samlad och kraftfull nationell satsning på minskad miljöbelastning från livsmedelskedjan initierad på högsta nivå.

För snart fyra år sedan lades regeringens klimatproposition på riksdagens bord, men ännu syns inga kraftfulla insatser inom livsmedelsområdet. Därför vill vi, forskare som arbetar med dessa frågor, företagare som försöker driva en hållbar affärsidé och konsumenter som samlas i miljörörelsen, nu ha svar från miljöminister Andreas Carlgren och landbygdsminister Eskil Erlandsson:

Vad gör ni åt konsumtionsmönstren på livsmedelssidan för att vi ska uppnå klimatmålen?

Elin Röös

Ingrid Strid

Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Victor och Kicki Theander

Middagsfrid

Svante Axelsson

generalsekreterare Naturskyddsföreningen