Internationellt sett står sig svensk sjukvård mycket bra. Men på vissa områden finns allvarliga brister. Exempelvis är vår missbruksvård bland de sämsta i EU. Dödligheten bland tunga narkomaner är bara högre i Irland och i Storbritannien. För att råda bot på detta föreslår nu regeringens utredare av missbruksvården en rad förbättringar som att flytta ansvaret för vården från kommuner till landsting och att utgå från medicin snarare än ideologi. Till skillnad från Moderaterna välkomnar Centerpartiet Missbruksutredningens reformförslag.

Under 70-talet definierades missbruk i Sverige som en konsekvens av sociala missförhållanden. Eftersom orsaken till missbruk var social så kom också behandlingen att bli ett ansvar för kommunernas socialtjänst. I de flesta andra länder har missbruksbehandling däremot blivit en integrerad del av hälso- och sjukvården.

Missbruksvård baserad på politiskt tyckande

Det svenska ställningstagandet var inte baserat på forskning utan mer ett uttryck för vårdideologi och politiskt tyckande. Där finns roten till många av de brister som vi idag ser i den svenska missbruksvården.

Som läkare har jag svårt att förstå varför vården av den som drabbats av ett intravenöst missbruk ska baseras på politikers och personals tyckande medan vården för den som drabbas av cancer baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Forskning visar att orsaken till missbruk i hög grad står att finna i genetiken och i biokemin. Samtidigt har man kunnat konstatera att majoriteten av narkotikamissbrukare har annan psykisk eller somatisk sjukdom. I ljuset av detta har fler och bättre medicinska behandlingar utvecklats.

Landsting bättre lämpade

Allt talar för att missbruksutredningens förslag om att överföra ansvaret för behandling från kommuner till landsting är rätt väg att gå. Till det kommer också att inte minst de små och medelstora kommunerna inte kan hantera avancerad missbruksbehandling vare sig ekonomiskt eller kompetensmässigt.

Inom missbruksvården finns sedan länge en infekterad diskussion om läkemedelsbehandlingens vara eller inte vara. För mig är det helt en fråga om vetenskap och beprövad erfarenhet. Vid intravenöst opiatmissbruk talar majoriteten av forskningsartiklarna på området för behandling med Metadon och Subutex/Subaron. Lika lite som politiker ska ha synpunkter på vilka läkemedel som används för patienten med svår reumatisk sjukdom ska politiker lägga sig i vilken behandling som ges till den intravenösa missbrukaren. Samma sak gäller sprututbytesprogam.

Ytterst handlar det om vilken människosyn man har. Jag och Centerpartiet utgår ifrån alla människor lika rätt och värde. Det är inte bara ord utan styr vår syn på missbruksvården. Sjukvården för opiatmissbrukare ska, precis som för cancerpatienten, i första hand vara inriktad på att rädda liv. I andra hand ska vården inriktas på att ge patienterna bästa möjliga livskvalitet. Vad livskvalitet är kan ingen annan än den enskilda patienten avgöra.

Moderaternas inställning beklaglig

Det är beklagligt att företrädare för Moderaterna helt bortser från att svensk missbruksvård på många områden har misslyckats och är i behov av genomgripande reformer. Anders Knape (M) som är ordförande i Sveriges kommuner och landsting bortser från att många missbrukare inte på långt när får någon som helst vård och säger nej till att ge sjukvården ansvaret för behandling.

Runt om i landet gör Moderaterna allt för att förhindra sprututbytesprogrammen. Ledande m-företrädare är också uttalade motståndare mot farmakologisk behandling av opiatmissbruk.

Min förhoppning är att Moderaterna ska sluta upp bakom en missbruksvård som baseras på vetenskap och inte politiskt tyckande när de får ta del av Gerhard Larssons gedigna utredningsarbete.

Anders W Jonsson (C)

ledamot av riksdagens socialutskott och kandidat till Centerpartiets partistyrelse