Ulrika Boëthius på Finansförbundet hävdar att vi propagerar för att sifferlösa avtal är bäst för kvinnors löneutveckling. I Sacos studier av den decentraliserade lönebildningen har vi inte försökt propagera för någon viss typ av avtal. Däremot tror vi att avtal utan centralt angivna siffror, inom flera avtalsområden, kan skapa bättre lokal lönebildning för akademiker, både kvinnor och män.

Analyser av omfattande datamängder över Sacomedlemmar visar också att vissa förutfattade meningar om skillnader mellan kvinnor och män inte stämmer. När de centrala avtalen, med lönehöjningar som var lika stora för alla, började ersättas med avtal med individualiserad och lokal lönebildning, höjdes många varningsrop för att kvinnor skulle missgynnas av denna typ av lönebildning. Kvinnorna ansågs sämre på att ta för sig i enskilda förhandlingar. Cheferna skulle gynna män i högre utsträckning än kvinnor. Vi nyanserar den bilden genom att konstatera att lönesamtalet i genomsnitt är viktigare för kvinnors löner än för mäns löner.

Vi förklarar också vilka tänkbara mekanismer som kan ligga bakom.

En förklaring är att lönesamtalet motverkar så kallad statistisk diskriminering. Statistisk diskriminering betyder att arbetsgivaren bedömer den enskilda kvinnan på basen av förväntningar om kvinnors genomsnittliga beteende, såsom att kvinnor i genomsnitt tar ut längre föräldraledighet. Det säger däremot ingenting om hur den enskilda kvinnan kommer att agera i ett enskilt fall.

I lönesamtal synliggörs individen

Här kan lönesamtalet spela en viktig roll. I lönesamtalet synliggörs individen, som direkt med sin chef kan prata om sitt arbete och sina prestationer. Det blir ett formaliserat tillfälle att tala om den egna arbetsinsatsen och minska behovet av att ta för sig i mer informella sammanhang, som möjligen män generellt sett är bättre på än kvinnor. Osynliga löneskillnader synliggörs och chefen blir tvungen att ta ställning till den enskilda kvinnans prestationer och motivera hennes lön. Det är därför möjligt att lönesamtalet kan vara ett relativt sett viktigare redskap i lönesättningsprocessen för kvinnor.

Vi säger inte heller att lönesamtal är det enda saliggörande för att komma åt löneskillnader som beror på kön, men däremot att väl fungerande lönesamtal kan vara ett viktigt redskap för att komma till rätta med en del av dessa löneskillnader och dessutom ett tillfälle att avlägsna både synliga och osynliga karriärhinder.

Edel Karlsson Håål

Ordförande Saco-S

Lena Granqvist

Sacoekonom

Håkan Regner

Sacoekonom