De nya bilbränderna i Backa skakar nu om alla de som tror att de har gjort så mycket för att det ska bli en beteendeförändring i förorten. Nu förstår de inte varför detta händer igen. Men jag tror inte de har en aning om hur de själva har bidragit till dessa situationer genom att inte se sanningen.

Nu tar medias skrivande fart igen; om stenkastningar mot poliser, och att det är ungdomarna som är problemet till detta. Det kommer säkert att äga rum några möten här och där också, men räcker det?

Ärligt talat, är det inte dags att fokusera på den grundläggande problematiken: bostadspolitiken, integrationspolitiken och socialpolitiken? När tänker vi börja prata om en ny bostadspolitik? Jag menar att inte samla så många människor med samma problematik; krigstrauma, historisk fiendskap och socioekonomiska problem i ett och samma område?

Det är väl inte folk med annat ursprung som har skapat förorternas problematik? Jag får ofta höra att utlänningar gillar att bo nära varandra. Men i våra fosterländer bodde vi inte som stamfolk, i alla fall inte de senaste 100 åren. Vi kanske inte väljer att bo i ett område där folk knappt hälsar på varandra men vi väljer inte heller att leva i ett område där ingen längre kan ha ett privatliv på grund av för mycket social ingenjörskonst, bevakning och kontroll.

Vi, utlänningar, kan utifrån erfarenheter, kunskaper och kulturer komma med förslag på åtgärder som är främmande för detta samhälle. Men det verkar som om vi inte existerar, våra röster tas inte på allvar.

Vi skulle kunna bidra och samarbeta med andra aktörer i samhället om makthavarna slutar missbedöma och förneka oss på grund av att vi tänker på ett annat sätt och kanske använder andra verktyg.

Det är tråkigt att det brinner igen men vi ska inte bara skuldbelägga ungdomarna. En gång i tiden var dessa ungdomar barn och vi vuxna bedrog dem och gav dem inte samma möjligheter som de andra barnen fick.

Göm er inte bakom demokratifasader eller själlösa leenden och låtsas att allting är okej! Det är dags att förstå att förorternas problematik inte kan lösas med tillfälliga och kortsiktiga åtgärder. Arbetsmarknadspolitik, en förändrad bostadspolitik och integrationspolitik är det man bör jobba kraftfullt med i förorterna. Bosätt inte ännu mer folk med samma problematik tillsammans, oavsett om man är utlänning eller svensk.

Homeira Tari

författare, bred erfarenhet av arbete med ungdomar