Nystartzoner en väg ut ur utanförskapet
Idén om ekonomiska frizoner är inte ny, men har, där den har testats utomlands, visat på goda resultat. Vi har därför föreslagit att låta Bergsjön i Göteborg och Herrgården i Malmö bli nystartzoner för att öka antalet företag och arbetstillfällen i stadsdelarna, skriver Jonas Ransgård och Anja Sonesson (M).
Relaterat
Jonas Ransgård (M), vice ordförande Göteborgs kommunstyrelse. Bild: Magnus Gotander
Anja Sonesson (M), vice ordförande Malmö kommunstyrelse. Bild: © Atelje Brorson
Den 10 mars meddelade regeringen att den tillsätter en särskild utredare för att se över möjligheten att införa ett system med så kallade nystartzoner. Vi ser det som ett mycket intressant initiativ då det kan vara en av nycklarna för att komma tillrätta med utanförskapet. Fler arbetstillfällen och fler i arbete är helt rätt väg att gå.
Idén om nystartzoner är inte ny och den har med framgång testats ibland annat Frankrike, USA och Storbritannien. Frankrike är det land som under längst period har använt ekonomiska frizoner. Där har ekonomiska frizoner använts för att öka förvärvsfrekvensen i områden med hög arbetslöshet, signifikant ung befolkning, få högskoleutbildade samt låg skattepotential i området. Resultaten har varit positiva när det gäller att öka sysselsättningen och inflyttningen av verksamhet till området.
Satsningen har fått viss kritik för att vara dyr men då det har fått god effekt har Frankrike valt att utveckla systemet ytterligare.
I USA kan områden som New Jersey nämnas som goda exempel på samhällsutveckling genom skattelättnader.
Det troligen mest framgångsrika exemplet är London Docklands som, efter att ha blivit en ekonomisk frizon, genomgick en mycket stark positiv utveckling från att ha varit ett nedläggningsdrabbat varvsområde till att bli ett attraktivt affärs- och bostadsområde. I utvärderingar påpekas att det behövs goda kommunikationer och bra kommunal service i områdena för att stödja inpendling och inflyttning.
På regeringens bord
Även i Sverige har idén uppmärksammats och faktum är att en motion om att utreda ekonomiska frizoner redan har bifallits i Göteborgs kommunfullmäktige. Som ett resultat av denna motion ligger en hemställan om att låta Bergsjön bli en nystartzon på regeringens bord. Liknande förslag har förts fram av Malmömoderaterna de senaste åren.
Att just Bergsjön valdes ut som förslag till nystartzon i Göteborgs hemställan beror på att stadsdelen, med 16 000 invånare, endast har 2 000 arbetstillfällen varav över 70 procent i kommunal och statlig verksamhet. Andra stadsdelar med motsvarande befolkning har mellan dubbelt så många och åtta gånger så många arbetstillfällen. Förvärvsfrekvensen i Bergsjön ligger på 47,4 procent och är med det lägst i staden. Genomsnittet är 75,8 procent. Området påminner således om de områden som blivit ekonomiska frizoner i Frankrike.
Motsvarande områden finns också i Malmö. Enligt en rapport om utanförskapsområden i Sverige från november 2008 fanns det då 105 stadsdelar i Sverige där förvärvsfrekvensen var lägre än 50 procent. 45 av dessa stadsdelar ligger i de tre storstäderna (24 i Göteborgs stad och 21 i Malmö stad). Det område som utmärker sig allra mest är Herrgården i Malmö där förvärvsfrekvensen år 2006 var ner på skrämmande låga 16,3 procent.
Stor outnyttjad potential
Dessa områden pekar på en stor outnyttjad potential i Sverige. Ingenting tyder på en större ovilja att arbeta eller att idéerna för eget företagande skulle vara mindre i dessa stadsdelar. Införandet av nystartzoner kan vara en injektion för att stimulera företagandet och anställningarna i områdena. Det finns mycket att vinna på det.
Om Bergsjön, och motsvarande delar av Malmö, hade haft en förvärvsfrekvens som genomsnittet i städerna hade det, förutom en större frihet för medborgarna i stadsdelarna, också inneburit åtskilliga hundratals miljoner till kommunkassorna.
De rödgrönas främsta invändning har bestått i att nystartzoner skulle vara stigmatiserande för områden där det införs. Vi har svårt att tro att situationen i de områden där nystartzoner skulle vara aktuellt inte redan är känd. Det centrala är att skapa möjligheter för människor att bryta det rådande utanförskapet – inte gömma undan det.
Ett redskap för ökat välstånd
Tanken med nystartzoner är att premiera skapandet av arbetstillfällen och öka förvärvsfrekvensen inom ett geografiskt område. Vanligtvis sker detta genom att sänka eller ta bort arbetsgivareavgifterna under en period för de arbetstillfällen som finns eller skapas i området. Detta medför att det är blir mer lönsamt att driva företag i området och dessutom mer lönsamt att anställa personer boende i det geografiska området.
Att ha ett arbete och därigenom en egen inkomst skapar frihet för den enskilde och grunden i såväl personligt som samhälleligt välstånd ligger i att människor har ett arbete. Nystartszoner kan mycket väl vara ett av redskapen för att öka välståndet i de delar av Sverige där utanförskapet i dag är som störst.
Jonas Ransgård (M)
vice ordförande Göteborgs kommunstyrelse.
Anja Sonesson (M)
vice ordförande Malmö kommunstyrelse.












Följ oss på twitter #gpdebatt

























Gör ditt val och köp här

