Medan världens ögon riktas mot Libyen och Japan riskerar andra katastrofer att hamna i skymundan. Vi har dock en skyldighet att också uppmärksamma de konflikter och kriser som inte når löpsedlarna varje dag. I Elfenbenskusten är närmare en miljon människor på flykt och vi ser hur den humanitära krisen inne i landet nu även påverkar grannländerna.

Länder i kaos ställs inför oerhörda utmaningar med humanitärt lidande som följd. När ett lands regering inte längre förmår skapa säkerhet och tillgodose sin befolknings grundläggande behov har humanitära organisationer och givarländer som Sverige ett ansvar att bistå.

Som en av världens absolut största givare av humanitärt bistånd möjliggör Sverige för FN:s humanitära organ och internationella organisationer att snabbt vara på plats i krisdrabbade områden. Detta sker dels genom stora basstöd till FN-organ och organisationer, dels genom att vi snabbt svarar mot de förfrågningar om extrastöd som inkommer till Sida. Sverige var till exempel ett av få länder som i ett tidigt skede svarade upp med 77 miljoner kronor på förfrågan från FN och humanitära organisationer om stöd till Elfenbenskusten och intilliggande länder. Det handlar bland annat om att via Internationella Rödakorskommittén säkerställa att de akuta behoven av skydd, vatten, hygien och andra basala förnödenheter tillgodoses.

Sjätte största biståndsgivaren

Det svenska humanitära biståndet syftar till att rädda liv och lindra nöd oavsett vem som drabbas. Mot bakgrund av de ökade humanitära behoven i världen, bland annat som en följd av klimatförändringarna, har regeringen kraftigt prioriterat det humanitära biståndet. Sedan 2007 har vi ökat det humanitära biståndet från 3,7 miljarder till närmare fem miljarder kronor förra året. Detta gör oss till den sjätte största humanitära givaren i världen i absoluta tal och den tredje största per capita, vilket förpliktigar. I praktiken innebär det att varje skattebetalare bidrar med cirka 675 kronor per år i humanitärt bistånd. Det kan exempelvis räcka till tio myggnät för att skydda barn från malaria, sju vattenhinkar, tjugo paket näringskex och tvåhundra paket vätskeersättning.

Vägledande för det svenska biståndet är de humanitära principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende. Genom våra stora finansiella bidrag och vårt långsiktiga arbete med att också utveckla och effektivisera det internationella humanitära systemet har Sverige en särställning inom det internationella humanitära biståndet. Med snabbare respons och stärkt samordning kan de humanitära organisationerna åstadkomma bättre resultat och fler liv räddas. Tack vare det internationella humanitära systemet, med FN i ledande roll, kan experter skickas till drabbade områden direkt efter en katastrof för att snabbt bedöma behov och därefter samordna hjälpinsatser från olika länder och organisationer.

Målstyrning och ökad kvalitet

Som ledande internationell humanitär aktör har Sverige ett ansvar att verka för ett modernt, relevant och effektivt humanitärt bistånd. Därför beslutar regeringen i dag om en ny strategi för Sidas humanitära bistånd. Det handlar bland annat om en tydlig målstruktur som möjliggör god resultatsuppföljning, ökad kvalitet och innovation i det humanitära biståndet men även att bidra till ökad professionalisering av humanitära aktörer.

Den stora utmaningen för det internationella humanitära biståndet är att anpassa stödet till de ständigt växande humanitära behoven. Strategin möjliggör att det svenska humanitära stödet bidrar till att det humanitära systemet ständigt förfinas och effektiviseras för kunna hantera dessa behov. En viktig förutsättning för att kunna genomföra humanitära insatser är så kallat humanitärt tillträde inklusive säkerhet för humanitär personal. Om humanitärt bistånd inte uppfattas neutralt löper humanitär personal stora säkerhetsrisker vilket i sin tur kan leda till att de som drabbats inte nås av den hjälp de behöver. I strategin betonas därför vikten av ett neutralt humanitärt bistånd samt respekten för internationell humanitär rätt.

Eftersom Sida är vår genomförande myndighet är det särskilt viktigt att det finns en tydlig strategi som styr Sidas humanitära arbete. Med detta nya verktyg kan vi ytterligare vässa vår kapacitet att bistå i katastrofer och ta vårt ansvar för att hjälpa utsatta människor i hela världen, vare sig de befinner sig i medias blickfång eller i kriser och katastrofer som utspelas i det tysta varje dag runt om i världen.

Gunilla Carlsson (M)

biståndsminister