Regeringens intention var att timavläsning till alla borde ske så snart som möjligt. Sedan i våras har Energimarknadsinspektionen (EI) haft frågan under utredning. Till sin hjälp har man anlitat energikonsulter från Sweco och en referensgrupp från branschen. Storuman Energi är mycket frågande till att fyra miljoner elkunder nu utesluts i förslaget och att införande beräknas ske först 2015.

Den förra vinterns kyla och avstängda kärnkraftsverk gjorde det tydligt att hushållens makt att påverka sin elräkning är marginell. Som konsument kan man inte säga nej tack och dra ner på sin konsumtion när elen är dyr under dygnet och se en effekt av det i plånboken. Vi kan inte dra nytta av att sätta på tvättmaskinen på kvällen även om det är billigare då. Orsaken är att elmätarreformen som genomfördes 2009 inte genomfördes hela vägen, nämligen med krav på timavläsning, utan man ställde endast krav på månadsavläsning.

15 miljarder investerades och syftet, att människor skulle dra ner sin förbrukning, misslyckades totalt. Något som Lunds Tekniska högskola konstaterade i en utvärdering tidigare i år. Förslaget som nu läggs fram till regeringen riskerar att ännu en gång bli en halvmesyr. Endast elkunder som har mer än 8 000 kilowattimmar per år kommer att få sin elförbrukning avläst per timme. Det betyder att man utesluter 75 procent av alla elkunder, med andra ord; fyra miljoner elkunder ställs åt sidan.

Jämnare förbrukning

Vi menar att alla konsumenter som vill bli timavlästa borde få bli det. Lika självklart som det är att kunna påverka vad man köper i mataffären, lika självklart borde det vara att kunna påverka sin elkostnad. Timavläsning till alla borde vara en konsumenträttighet. Timavläsning är ett ekonomiskt incitament för att svenska folket ska bli medvetna elkonsumenter som kan och vill förflytta sin konsumtion till tider på dygnet då elen är som billigast. När konsumenten förflyttar en del av förbrukningen till kvällar och helger blir samhällets totala förbrukning jämnare spridd över dygnet och vi slipper importera dyr och miljöfarlig kolkraft för att klara energiförsörjningen då vi har brist på el.

Vinsterna med timtaxa är flera; lägre elpriser generellt sett, möjligheter att sänka sin egen elkostnad och betydande minskning av koldioxidutsläpp. Dessutom visar flera studier att en medveten konsument även är benägen att minska sin elförbrukning. Något som ligger helt i linje med regeringens mål att göra energianvändningen mer effektiv.

Vad kan man då spara?

EI menar att man utesluter fyra miljoner elkunder från timtaxa på grund av att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart och intjäningsmöjligheten för en hyresgäst blir alltför låg. Sweco anger i sitt underlag till EI att kostnaden är 68 kronor per år. Vad kan man då spara?

Klockan 16-18 den 17 december förbrukade svensken i snitt 0,0484 procent av sin totala årsförbrukning. För en anläggning med 8 000 kilowattimmar i förbrukning innebär det nästan fyra kilowattimmar. Priset var vid tidpunkten 17 kronor och 50 öre. Om kunden halverade sin förbrukning under dessa två timmar så skulle det innebära en kostnadsbesparing på 35 kronor. Slutsats: Det är fullt rimligt att en lägenhetskund kan tjäna in sin kostnad per år och även göra besparingar.

Vem är det då som förlorar på timavläsning? Svaret är elproducenterna, det vill säga Vattenfall, Eon och Fortum, som står för över 90 procent av elproduktionen. Samma företag som varit referenser och branschrepresentanter till EI. Företag som tjänar på höga priser och omedvetna konsumenter, som tjänar på att framställa problem och att förhala ett införande av timavläsning.

För vem är timavläsning egentligen för dyrt? Vi vet att det inte är det för konsumenten.

Nils-Gunnar From

vd Storuman Energi