Finanskrisen är ett tydligt exempel på vad följderna blir när reglering och tillsyn inte är långsiktigt hållbara. Efter finanskrisen har vi i vår omvärld också fått se de negativa effekterna av finanspolitik som inte är långsiktigt hållbar.

Sverige har klarat sig relativt bra ur krisen. Människor har inte lämnat arbetskraften, som var fallet i samband med 1990-talskrisen. Vi har inte behövt skära ned i välfärden eller höja skatterna för hushållen i lågkonjunkturen. Skattebetalarna har kunnat skyddas från bankernas ibland ansvarslösa framfarande. Vår nordiska samhällsmodell står sig stark och utgör ett litet hörn av ekonomisk trygghet i en orolig värld.

En viktig förklaring är att den ekonomiska politiken har utformats för att vara långsiktigt hållbar. Redan före krisen tog vi ansvar för att bygga upp överskott som gav oss handlingsutrymme att kunna möta krisen med en aktiv politik. Vi har också gradvis betalat av på statsskulden, både genom ett högt sparande och genom amorteringar tack vare de intäkter vi fick från försäljningar av statligt ägda bolag som verkar på konkurrensutsatta marknader. Det är klokt att inte använda engångsintäkter för att finansiera permanenta utgiftsökningar eller skattesänkningar. Genom lägre skuldsättning minskar vår utsatthet för oron i vår omvärld.

Avgörande reformer

Vi har också tagit ansvar genom att genomföra strukturellt riktiga reformer för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och få fler i arbete. En del av dessa reformer, som förtydligandet av arbetslinjen i trygghetssystemen, har upplevts som svåra och tuffa för vissa. Även om vi ska rätta till där det är motiverat, har grunderna i reformerna varit avgörande för arbetet med att motverka ohälsa och utanförskap. Starkare drivkrafter och stöd för att komma i arbete gör att människor kan och vill jobba mer. När fler är i arbete och färre står utanför stärks basen för välfärden. Det är förutsättningen för att vi ska kunna förverkliga våra högt ställda välfärdsambitioner. Vi ska ha en skola som ger eleverna en bra grund för lärande och kunskap, en sjukvård med hög kvalitet och god tillgänglighet och en värdig omsorg för våra äldre.

För de människor som kommer i arbete innebär det också något positivt. Forskning visar att de som arbetar och är med och tar ansvar på en arbetsplats mår bättre. Utanförskap riskerar att leda till passivitet och färre sociala kontakter. Det ligger ett stort värde i att ta del av den sociala gemenskap som en arbetsplats utgör.

Den senaste tiden har varit stormig i världsekonomin. Vi ser tydligt effekterna av en ekonomisk politik som inte har varit hållbar, bland annat på grund av frånvaro av ramverk eller bristande efterlevnad och tillsyn. Kraftiga finansiella orkaner har blåst upp både i USA och i Europa. Det har medfört svåra umbäranden för de människor som har förlorat jobbet och kanske till och med sina hem, i spåren av de ansvarslösa finansmarknadernas virvelstormande.

De länder som före krisen inte hade sett om sitt hus och förstärkt grunden genom högt sparande, minskad skuldsättning och reformer till stöd för arbetslinjen måste nu genomlida svåra budgetsaneringar. Det kommer inte att kunna göras med mindre än att människor drabbas. Det vet vi i Sverige från den budgetsanering vi genomgick under 1990-talet. Skattehöjningar, uppsägningar i offentliga verksamheter och nedskärningar i trygghetssystemen slår i slutändan mot hushållen. Investeringsviljan och framtidstron dämpas vilket saktar ned farten och kraften i återhämtningen. Samtidigt finns det ingen annan väg än att återställa hållbarheten för de offentliga finanserna och förtroendet för finanspolitiken. Vi kan inte leva över våra tillgångar. Plus och minus måste gå ihop.

Försiktighet viktigare än någonsin

Mot bakgrund av den starka återhämtning som vi nu ser är det viktigare än någonsin med försiktighet. Vi har upplevt förut, bland annat på 1980-talet och under IT-eran kring millennieskiftet, hur en positiv utveckling övergår i överoptimism och hybris. Vi har alla ett ansvar att inte fara i väg utan att göra försiktiga och ansvarsfulla kalkyler när det gäller investeringar och konsumtion. Ansvarsfullhet och försiktighet bör vara våra ledstjärnor för de åren som nu kommer. Det gäller finansministern, såväl som kommunal- eller landstingsrådet, företagaren och det enskilda hushållet. För de offentliga finanserna har vi bland annat budgetramverk till stöd för långsiktighet och ansvarsfullhet. För att värna en sund utveckling på de finansiella marknaderna bygger vi nu på EU-nivå upp institutioner för reglering och övervakning.

Genom att återigen ha överskott i de offentliga finanserna ökar vi inte bara vår handlingsfrihet, utan minskar även vår skuldsättning ytterligare. Eftersom kriser ofta präglas av negativa förtroendespiraler är det avgörande med låg skuldsättning. Vill aktörer på de finansiella marknaderna inte längre låna ut till ett land uppstår en negativ utveckling, som sedan byggs på av stora upplåningsbehov, vilket sedan leder till en ohållbar utveckling och akuta förtroendekriser. Därför är det viktigt att gå in i nästa lågkonjunktur med en låg skuldnivå.

Allvarliga risker

Vi kommer att tvingas leva med allvarliga risker i vår omvärld under lång tid framöver. Den uppgift som står framför oss tydlig. Vi ska tillbaka till överskott och vi ska säkra en hållbar ekonomisk utveckling. Under de närmaste åren ska vi samla i ladorna, för att ha resurser och utrymme att kunna möta nästa nedgång. När den kommer vet vi inte, men vi kan vara helt säkra på att det kommer nya kriser. Då ska vi stå redo.

Anders Borg (M)

finansminister