A tt klimatförändringarna för med sig säkerhetspolitiska konsekvenser är ett faktum. Såväl FN:s säkerhetsråd som USA:s president talar nu om att torka, svält och stora folkomflyttningar kan komma att underblåsa konflikter. Allt oftare framförs också risken för att så kallade klimatflyktingar ska strömma in över Europas gränser. Vi menar att debatten hittills har präglats av alltför förenklade beskrivningar i fråga om sambanden mellan klimat och säkerhet. En fördjupad och breddad analys behöver göras vilken omfattar fyra områden:

1. De klimatscenarier som används.

2. Vilka sambandsförhållanden som studeras.

3. Våra föreställningar om framtiden och hur klimatförändringarna påverkar vår känsla av säkerhet.

4. Samverkan mellan olika slags globala förändringsprocesser.

* Forskning visar att halterna av växthusgaser inte visar någon tendens till att minska och därför har alltfler forskare börjat tvivla på möjligheten att nå 2-gradersmålet. Detta innebär att de scenarier som ligger till grund för flertalet analyser av sambanden mellan klimatförändringar och säkerhet är alltför lågt räknande. Det är därför angeläget att arbeta med en större spännvidd i fråga om utsläppsnivåer och möjliga konsekvenser av klimatförändringarna.

* När klimatförändringarnas säkerhetskonsekvenser analyseras tas utgångspunkten oftast i effekterna från knappa naturresurser. Det finns dock andra naturresursförändringar som också måste beaktas. I Arktis kommer till exempel en avsmältning av isen innebära att hittills outnyttjade tillgångar av olja och gas görs tillgängliga. Forskning har också visat att stora förskjutningar av fiskebestånden är att vänta. Denna förskjutning innebär att tillgången på fisk kring ekvatorn minskar, medan polartrakternas fiskebestånd ökar. Faktorer som dessa kan komma att påverka rådande maktbalans och leda till nya spänningar.

Förutom ändrade naturresursförhållanden måste även andra slags effekter beaktas. En viktig aspekt handlar om en ökad frekvens av katastrofer till följd av extrema väderhändelser. Här kan det handla om en ökad instabilitet till följd av exempelvis torka eller svåra översvämningar. Modeller för framtidens klimat visar att samhällen världen över kommer att möta en ökad risk för fler och mer allvarliga väderhändelser.

* En annan konsekvens av klimatförändringarna handlar om diskursiva förändringar, vilket omfattar våra föreställningar om vad framtiden för med sig, hur klimatförändringarna förändrar dessa och vilken betydelse det kan få för vår känsla av säkerhet. Tolkar vi klimatförändringarna som ett säkerhetshot kommer det att färga av sig på den politik som utvecklas samt i de medel som tillgrips för att möta detta hot. En ökad uppmärksamhet på vilka föreställningar som råder i fråga om klimatförändringarnas säkerhetskonsekvenser är nödvändig för att få inblick i hur dessa föreställningar påverkar olika aktörers ageranden nationellt och internationellt.

* Klimatförändringarna utgör endast en av flera globala förändringsprocesser. Andra förändringsprocesser med stor betydelse i säkerhetssammanhang är sociala förändringsprocesser såsom urbanisering och demografi, men också miljöförstöring av olika slag (exempelvis skogsskövling och kemikalieanvändning). Alla dessa förändringsprocesser går olika snabbt och medför olika slags förstärkande eller förmildrande effekter av klimatförändringarna. Bättre kunskaper behövs om de komplexa samspel som råder mellan dessa olika slags förändringsprocesser, vilket också inbegriper att analysera samhällens anpassningsförmåga till dessa förändringar. Detta minimerar även risken för förenklade samband så som är fallet kring klimatflyktingar.

Utan helhetsbild ingen beredskap

En fördjupad förståelse om dessa fyra områden och hur de växelverkar med varandra är nödvändig för att skapa en sammanhållen och långsiktig politik kring klimatförändringarnas säkerhetskonsekvenser.

Att klimatförändringarnas säkerhetskonsekvenser börjar ges allt mer uppmärksamhet är inte förvånande. Vi menar dock att det är angeläget att frågans komplexitet blir belyst i sin helhet där perspektiv och intressen inryms vid sidan av olika sambandsförhållanden och klimatscenarier. Utan denna bredd i forskning och policyanalys kommer Sverige inte att kunna förbereda sig för mer extrema klimatförändringar och dess möjliga säkerhetskonsekvenser, men inte heller att kunna bistå de samhällen som kan drabbas hårdast.

Malin Mobjörk

fil dr

Henrik Carlsen

fil dr

Mikael Eriksson

fil dr

samtliga är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI