(M)iljöpolitisk skönmålning av en omöjlig tillväxt
Moderaterna Sofia Arkelstens och Lars Hjälmereds glada budskap om Alliansens fokus på miljöfrågorna visar prov på ekologisk naivitet, skriver Peter Skoog i en replik.
Relaterat
"Vi måste … visa att tillväxt och miljö- och klimatsmart politik i allra högsta grad är förenligt", skriver de entusiastiskt på GP Debatt (22/10). Att över huvud taget mäta välstånd i BNP-tillväxt är djupt problematiskt ur ett ekologiskt perspektiv. Nyligen rapporterade GP (21/10) att FN uppskattar den årliga kostnaden för naturskövlingen till uppemot 30 000 miljarder kronor! En ofattbar summa, men i vilka räkenskaper syns den?
Rapporten Prosperity without growth? (Sustainable Development Commission) visar med obönhörlig konsekvens att föreställningen om obegränsad ekonomisk tillväxt på en planet med begränsade resurser saknar vetenskaplig trovärdighet. I grunden är det tre faktorer som avgör omfattningen av människans miljöpåverkan: folkmängd, rikedom (BNP per capita) och teknologi.
Det står klart att vi redan nu förbrukar resurser i en betydligt snabbare takt än vad planeten långsiktigt tål. Ett ekologiskt hållbart samhälle kräver alltså effektiviseringar och teknikomställning i en omfattning som med råge överträffar den sammanlagda effekten av tillväxt- och befolkningsökningen. Vad krävs exempelvis för att stabilisera koldioxidutsläppen på 450 ppm (IPCC:s rekommendation) till år 2050?
Om vi antar att folkmängden har växt till nio miljarder och vi har en genomsnittlig tillväxt på 1,4 procent per år, behöver utsläppen per US dollar sjunka från dagens 768 gram till 36 gram, 21 gånger mindre! Inte nog med det; denna häpnadsväckande utveckling måste ständigt fortgå så länge vi har ekonomisk tillväxt och kanske fortsatt befolkningsökning. Resonemangets principer är givetvis lika giltiga för råvaruförbrukningen. Visst kan vi hoppas på att en rad teknologiska mirakel löser alla klimat- och resursproblem medan vi fortsätter att öka vår konsumtion, men sannolikt är det definitivt inte.
Om vi menar allvar med ambitionen att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle med en någotsånär rättvis fördelning av resurser, står vi inför utmaningar av en helt annan dignitet än vad Arkelsten och Hjälmered vill få oss att tro. Vi måste utveckla ett ekonomiskt system som inte är beroende av ständigt ökad konsumtion. Parallellt med detta måste vi angripa den djupt rotade sociala logik som driver oss att ständigt skaffa fler, nya och bättre prylar. Det är hög tid att sluta betrakta ekonomisk tillväxt som en naturlag.
Peter Skoog
fri debattör










Följ oss på twitter #gpdebatt

























Gör ditt val och köp här

