Hur kan det komma sig att renhållningen/avfallssektorn ligger så långt efter i Sverige med fastighetsnära insamling av återvinningsavfallet jämfört med andra länder i världen?

Man kan ju tycka att vi borde ha avancerat längre i tekniken som finns inom avfallssektorn, det vill säga insamling av blandfraktioner med automatiserade sorteringsanläggningar där avfallet separeras.

Denna typ av teknik finns sedan många år tillbaka ibland annat USA, England, Tyskland, Norge med flera, dock ej i Sverige.

I länder som USA, Storbritannien, Norge med flera sorterar du avfallet i två eller tre kärl i alla fastigheter oavsett om det är villa, flerfamiljshushåll eller verksamheter. Vissa kommuner sorterar i endast ett kärl som har två/tre eller fyra fack. Kommunerna eller deras insamlingsentreprenör ansvarar sedan för hela planeringen och insamlingen.

Fungerar utmärkt i Los Angeles

I Los Angeles-regionen sorterar alla invånare i tre mindre kärl. Ett grönt kärl för bioavfall, ett svart kärl för restavfall samt ett blått kärl för återvinningsavfall. Alla fastigheter får endast ett besök i veckan av en tvåfacksbil. Jämn vecka grönt och blått kärl samt udda veckor grönt och svart kärl. Denna bil samlar in lika många fraktioner som åtta sopbilar gör i Sverige per vecka.

LA-regionens invånare och företagare sköter detta utmärkt, kommunerna i LA-regionen har minskat sitt restavfall med över 60 procent sedan införseln av Single Stream Recycling. I städer som New York, London, Berlin, Sydney är resultatet det samma som i LA-regionen.

Single Stream Recycling och Dual Stream Recycling används av mer än en miljard människor världen över. Den svenska varianten bringgård används av runt sju till nio miljoner innevånare.

Återvinning med fastighetsnära insamling har även satt fart även i Norge, Danmark och Finland där systemen byggs ut i snabb takt.

Ingen förändring sedan 1995

I Göteborg eller Västra Götaland har inte en enda förändring skett sedan 1995 då insamlingen startade av förpackningar i Sverige (gäller hela landet). Samma vanliga tjat om överfulla behållare, nedskräpade stationer och ökade restavfallsberg men ingenting händer. Trafikkontoret sitter i planeringen av biltullar här i Göteborg men hur skall man resonera om man vill vara miljövänlig? Att ta bilen för att bli av med avfallet eller strunta i att sortera och ta kollektivtrafiken? Här måste man ju faktiskt välja i framtiden.

De hushåll som inte har tillgång till egen bil, så som äldre och handikappade, får klara sig på anat vis. För vem skall ta hand om deras återvinningsbara avfall? Släkt eller vänner? Hemtjänsten får inte ta med sig återvinningsfraktionerna i sina fordon då de transporterar medicinsk utrustning. Skall äldre, handikappade inte kunna medverka till att minska på miljöbelastningen/resursslöseriet i Sverige? I andra länder kan alla medverka då de har avancerat i insamlingen och byggt smarta sorteringsanläggningar.

Alla betalar för återvinning

Alla länder inom EU betalar en avgift för återvinning av förpackningar men vi i Sverige är det enda land i EU som inte får hämtning där avfallet/återvinningsfraktionen uppstår, så kallad “källsortering” (Med källsortering menas sortering där avfallet uppstår, alltså i köket/lokalen eller verksamheten.) Alla andra länder inom EU hämtar hela eller delar av återvinningsfraktionerna i hemmen.

I Tyskland har man en gemensam insamlingsteknik som kallas Grüner Punkt. Alla återvinningsbara produkter är märkt med denna symbol och skall kastas i sopkärlet märkt med samma symbol. Efter sopbilen har tömt ditt kärl körs lasten till en regional sorteringsanläggning där avfallet separeras med hjälp av skannerteknik och högtrycksluft. Vissa anläggningar tar emot mycket mer avfall än vad vi inom hela Västra Götaland producerar utan att renheten på materialen påverkas.

Med dagens teknik behöver man inte sortera för hand utan man kan lägga alla fraktioner som skall återvinnas i ett kärl som sedan transporteras till en central anläggning där materialet separeras med maskiner. Dagens maskiner klarar även av att separera blandat krossat glas till färgat och ofärgat glas utan att människor behöver separera det. Det enda hushållen behöver göra är att rengöra förpackningarna och lägga dem i ett separat kärl för materialåtervinning. Sopkärlen som används utomlands till återvinningsmaterialen är av samma storlek som vi har till restavfallet i Sverige.

Tänk om du som bor i villa skulle kunna kasta alla förpackningar och tidningar i ett separat kärl bredvid din soptunna utan att behöva separera det. Tänk du som bor i lägenhet om du skulle kunna gå till soprummet med dina förpackningar och tidningar och slänga dem i ett separat kärl i soprummet utan att behöva sortera dem i sex separata kärl. Tänk vad bra allt hade varit! Inga överfulla återvinningsgårdar, inga överfulla köksskåp, inga krångliga sorteringsanvisningar.

Det skall vara lätt att göra rätt.

Joakim Edman